Räcker inte för att sminka över en medioker säsong
Frändén: Har ett komiskt tufft spelschema kvar
Zlatan Ibrahimovic var tillbaka i rollen som Manchester Uniteds förlösare, men låt oss inte bländas så lätt: 3–0 mot Premier Leagues tabelljumbo räcker inte för att sminka över en medioker mellansäsong, Mourinho.
Det som kan rädda Uniteds heder är ett komiskt tufft spelschema under resten av våren.
Solen sken över Sunderland, en stukad David Moyes var tillbaka mot klubben där mardrömmen började och två svenskar spelade huvudrollen i ”Disappointment Derby”. Det var tidningen The Guardian som dubbade matchen mellan Sunderland och Manchester United till Besvikelsederbyt och det sätter, på ett mycket konkret brittiskt sätt, fingret på något även Zlatan-aficionados måste börja konfronteras med. Manchester Uniteds säsong är en besvikelse, nästan oavsett vad som händer under säsongens två sista månader och oavsett vad som hände i dag. Men vi kan väl börja där, för rättvisans skull.
Utsökt söndagsgodis
Efter de två senaste oavgjorda liga-matcherna mot West Bromwich och Everton, rumsterade José Mourinho om en del i sin startelva. Med fem förändringar gentemot mötet med Everton, däribland ut med målvakten David De Gea till förmån för Sergio Romero, fick portugisen den reaktion han behövde mot Sunderland.
Zlatan Ibrahimovics öppningsmål, det första spelmålet sedan återkomsten från den månadslånga avstängningen, var utsökt söndagsgodis och ännu en påminnelse om de unika individuella kvalitéer Ibrahimovic besitter i sitt nya hemland.
När Sebastian Larsson fick ett tufft, men inte orimligt, rött kort strax före paus var dagens tre bortapoäng så att säga hemma för United.
Andra halvlek blev ett tillfälle att återställa förlorat självförtroende, anfalla på fler fronter och trycka förre tränaren David Moyes ytterligare ner i skorna.
Tre poäng mot jumbon förändrar inget
Det var med Manchester United säsongen 2013/14 som påläggskalven Moyes snabbt stigande stjärna började dala och det var, i retrospektiv, också med Moyes som Uniteds moderna framgångshistoria fick ett slut.
Tre år har gått sedan dess och det är hög tid att konstatera att José Mourinhos upplaga av Premier Leagues mest framgångsrika lag också är ett mycket medelmåttigt manskap.
Tre poäng mot tabelljumbon ändrar faktiskt inte på det.
Manchester United har inte bara Englands, utan hela fotbollsvärldens, dyraste trupp i år och de har världens överlägset mest profilerade tränare. Det United som väntat på islossning, på att ”bitarna ska falla på plats” är en besvikelse i år alldeles oavsett om man spelar final i Europa League på Friends Arena den 24 maj.
Den franska främlingslegionen med Anthony Martial och Paul Pogba i täten har inte fått den utväxling man kan kräva med tanke på övergångssummorna (och kanske har Martial inte fått den behandling han förtjänat heller; franska pojkpsyken är en historia för sig som vi får grotta ner oss i en annan gång). Den unga engelska anfallsarmadan har inte tagit steget från lovande i år heller, David De Gea har gjort bättre säsonger i klubben och ingen har anmält sig villig att täcka de ytor som lojala legendarer som Paul Scholes och Ryan Giggs ägde under ett femtontal år, utan vare sig tatueringar eller bling i öronen.
Zlatan gör en strålande säsong
Zlatan Ibrahimovic gör, oavsett nationalfiltret på glasögonen, en strålande säsong i Premier League. Tillsammans med Antonio Valencia, Ander Herrera och Henrich Mchitarjan har han stått för någonstans mellan klart godkända och lysande insatser nästan hela tiden. Men det räcker inte att ett halvt lag fungerar för att vinna Premier League.
Frågan är om det räcker för en placering bland topp fyra? Manchester Uniteds återstående spelschema är av nästan löjligt hög kvalité. Efter mötet med Chelsea nästa helg väntar Manchester-derby samt bortamöten med Arsenal och Tottenham.
Det är nu Manchester Uniteds sista tåg går mot destination: Godkänt.