Wennerholm: Så sjuk har friidrottsvärlden blivit
Therese Johaug sätter personligt rekord på 10 000 meter med 31.32,88
Första självklara frågan:
Vad sprang hon i för skor?
Så sjuk har friidrottsvärlden blivit.
Nu hade hon inga av de nya superskorna och kunde inte springa i de skor hon använde när överraskade alla med tiden 31.40,67 på Bislett i fjol sommar.
Sulan är för tjock och inte godkänd längre.
Så Therese Johaug valde ett par vanliga joggingskor med godkänd sula.
Det gör hennes bedrift ännu mer imponerande.
Det var hon själv som gjorde jobbet.
Och hon var ändå nästan åtta sekunder under sitt gamla rekord och även om hon missade OS-kvalgränsen på 31,25 med lika mycket, så kan jag bara ställa mig upp och applådera.
Hon är inte ens tränad för banlopp och kan inte heller springa i de moderna spikskor som ger samma tidsvinster som de omdiskuterade landsvägsskorna.
Hon springer på ren talang och vinnarskalle.
Ändå var hon bara halvminuten från Meraf Bahtas nysatta svenska rekord på 31.08,05.
Betydligt mer givande och lönsam
Så man undrar ju vad Johaug skulle kunna komma ner på för tider om hon la skidorna på hyllan och bara satsade på löpning och lärde sig springa i spikskor.
Under 31 minuter?
Absolut.
Men nu är inte det aktuellt, då Therese liv som norsk skiddrottning är betydligt mer givande och lönsamt.
Det var ju en annan norsk stjärna med i loppet.
Och till och med Therese Johaug gav direkt upp tanken på att haka på Karoline Bjerkeli Grövdal i täten.
Det gjorde hon rätt i.
Grövdal som sprang på en världsrekordtid på fem kilometer landsväg förra helgen, men fick det underkänt då banan var 12,5 meter för kort och inte rätt sanktionerad hos styrande World, satte personligt rekord med 30.50,84.
Bara ett av alla rekord som haglar in just nu, även om även Grövdal sprang i joggingskor.
Men annars är det de nya spikskorna som kapar sekunder och bäddar för världsrekord och världstider även på bana.
Det har skapat en ny tidsera där gamla tider inte längre fungerar som riktmärke.
Klockan måste ställas om till en ny tid och den nya tekniken som godkänts av det internationella friidrottsförbundet World Athletics.
Att jämföra bakåt i tiden blir inte rättvisande.
Väldigt svårt att värdera historiskt
Det är många som inte gillar den utvecklingen, även om jag inte är någon bergfast motståndare till att utvecklingen går framåt.
Men det vore skönt att någon gång höra någon aktiv tacka skorna efter rekorden och belysa vad de betytt för farthöjningen.
Men det är det försvinnande få som gör.
Så där står vi idag med tider som är väldigt svåra att värdera historiskt och där nya riktvärden skapas i varje lopp.
Nikes nya spikskor med namn som Dragonfly och Victory har i alla fall visat sig göra skäl för namnen och kapa samma tider som landsvägsskorna och alla fabrikanter har hakat på med sviktande kolfiber i sulorna.
Men till och med Nike har varit tvungna att hejda sig i utvecklingen.
Anrika brittiska tidningen The Times avslöjade nyligen att den amerikanska skojätten självmant stoppat sin nyutvecklade sprintsko med samma inbyggda teknik.
Specialtillverkad för 100 meter.
Den åkte tillbaka på hyllan då ett konkurrerande skobolag testat skon och konstaterat att Usain Bolts världsrekord på 100 och 200 meter var hotade av betydligt sämre löpare.
De häpnade när de såg resultaten.
Usain Bolts båda världsrekord från VM i Berlin 2009 har ju ansetts som så gott som oslagbara.
I alla fall inom överskådlig tid.
Hans 9.58 på 100 meter är elva hundradelar bättre än den näst bästa genom tiderna, Tyson Gays 9.69.
Och hans 19.19 på 200 känns lika ouppnåeligt för tillfället.
Friidrottsvärlden verkar inte redo för att även Bolts rekord ska slås.
En sådan chock skulle nog dra igång en större debatt än den som simningens hajdräkter skapade.