”Trodde till 100 procent det skulle bli min död”

Publicerad 2020-07-14

Sara Steen.

VM-guldmeriterade Sara Steen tvingades lägga ner innebandykarriären tidigare i år.

Nu berättar hon varför.

– Jag trodde till hundra procent att detta skulle bli min död, skriver hon i ett blogginlägg på innebandymagazinet.se.

Sara Steen, tidigare storspelare i Endre och landslaget som hon tagit två VM-guld med, väljer att öppna upp om anledningen till att hon tvingades avsluta sin innebandykarriär i år.

Det var i samband med träningscomebacken efter en hjärnskakning den 19 januari som hon insåg att något var inte var som det skulle.

– Väl hemma inser jag att något är väldigt fel. Det är fotboll på TVn och jag ser inte spelarna på planen, allt är suddigt och huvudet bultar mer och mer. Tillslut så mycket att jag inte kan hålla ögonen öppna. Från den kvällen härjade dödsångesten hos mig i flera veckor. Jag trodde till hundraprocent att detta skulle bli min död, skriver hon hos innebandymagazinet.se.

”Dödsångesten härjade”

Väl på sjukhuset upptäcker de något märkligt på röntgenbilderna och hon fick också göra flera stroketester.

På den fjärde dagen kommer ett besked som Steen inte väntat sig och innebandyprofilen skriver hur hon hade svårt att hålla tårarna inne.

– Vi har hittat en liten missbildning på din hjärna som det har blött lite ifrån” Okej? Vad innebär det? Har jag en liten hjärnblödning eller vadå? Hur får man bort det och när kan jag spela igen? Om jag ska vara ärlig så lyssnade jag inte så noga tills jag fick höra orden ”Hade jag varit du så hade jag inte spelat innebandy igen”.

”Vem är jag nu?”

Specialister sa senare att 25-åringen kunde spela om hon ville men Sara Steen kände rädsla på planen och att det inte var var värt det.

– Det värsta var nog inte smärtan eller mörkret. Det värsta var alla tankar som kom på köpet. Vem är jag nu, utan innebandy? Hur ser folk mig nu? Vad ska folk prata med mig om nu? Vad är jag bra på nu?”

Men 171 dagar efter sista matchen med Endre så mår hon bättre.

– Jag är lycklig igen, jag har insett att jag är bra på massa annat. Jag kan träna som jag älskar att göra, jag sitter här och är tacksam och glad över livet.

Följ ämnen i artikeln