Tack läsare, ni blir fler och fler!
Ni blir allt fler – ni som läser Sportbladet.
Och skillnaden mellan oss och SportExpressen blir allt större.
Det är vår journalistik som drar.
Den som engagerar, skapar känslor och ibland upprör kraftigt.
Sportbladets reporter Johan Flinck granskade häromveckan handbollen och hur sporten på herrsidan misslyckats med att integrera spelare födda utanför Norden. Bland annat kunde Johan berätta att:
Endast sex spelare med utomnordisk bakgrund har under de senaste 20 åren etablerat sig i landslaget.
I handbollsligan är det idag tio spelare med utomnordisk bakgrund, i herrallsvenskan är det 100 spelare.
Det gick några minuter, sedan var Flincks mejlkorg fylld med reaktioner.
"Tror de blev avskräckta inom handbollen när de såg hur det blev att hitta utlänningar inom fotbollen!! Så fort de fick en hörna så skulle de öppna pizzeria !!!!"
"Du är inte nöjd förrän 50% är muslimer och/eller afrikaner. Av dom resterande 50% ska samtliga vara homosexuella som röstar på Socialdemokraterna. Då är du nöjd."
"Asså det är helt sjukt. Så ni på Sportbladet vill att landslaget ska plockas ut efter hudfärg bara för att få in fler invandrare. Eller ska man tvinga invandrare att börja spela handboll bara för att få upp snittet. Asså fy fan man blir fan spyfärdig av ert tankesätt."
Det är såklart mycket extrema reaktioner på en högst relevant granskning. Att svensk handboll är den nya vita sporten behöver berättas och för oss på Sportbladet är det en självklarhet att göra det.
Starkare än innan pandemin
Stark egen journalistik är faktiskt en av förklaringarna till att Sportbladet nu når allt fler. När pandemin slog till i februari och all elitidrott sattes på paus fanns det en oro att det skulle leda till minskade siffror. Och visst, vi tappade en del i våras men sedan i april har vi ökat vår trafik vecka för vecka och är nu tillbaka och över våra våra tidigare nivåer.
Och det samtidigt som vår huvudkonkurrent går åt motsatt håll. Under perioden maj-augusti ökade Sportbladet sin räckvidd, alltså hur många vi når dagligen, med 11,1 procent och under samma period backade SportExpressen med -12,2 procent, enligt Orvesto. Ett tydligt trendbrott. Och med tanke på att det bara är moderskeppet Aftonbladet och Expressen som är större digitalt än Sportbladet av alla svenska medier så är ökningen smått sensationell.
I september var gapet, alltså skillnaden mellan oss och SportExpressen, 667 000 per dag och klart över 1,1 miljoner i veckan. Och det bara i mobilen. Sannolikt har gapet mellan oss både per dag och per vecka aldrig tidigare varit så stort.
Snabba, egna och engagerande berättelser
Det är mycket som tyder på att det är vår satsning på egna nyheter, snabbhet och engagerande journalistik som nu ger resultat. Vi ökar i räckvidd, i tid som ni läser våra artiklar, i hur länge ni är inne på Sportbladet och i antal klick per besök.
Exemplen på sådana historier de senaste månaderna är många.
Som den om hockeyälskaren Marie Hellqvist som efterlämnade fem önskningar till sin man när hon dog i somras.
Eller OS-medaljören Emma Johanssons berättelse om dottern My som föddes med Downs syndrom.
Och Östersunds FK som styrs av en indisk sekt.
Eller fotbollsspelaren Quinn, första elitspelaren i världen som öppet identifierar sig som transperson.
Ni som läser Sportbladet ska alltid kunna räkna med att ni får senaste nytt hos oss, att vi ständigt är uppdaterade och att vi ofta har nyheter ingen annan har och journalistik i ämnen som ni verkligen bryr er om och engagerar er i.
Som berättelserna om Marie, Emma, Quinn och ÖFK.
Om du undrar något eller vill diskutera vår journalistik, hör av dig till mig!
Patric Hamsch, sportchef Aftonbladet.