Inget svider mer i ett finskt friidrottshjärta

Finnkampen avslutades med svensk spjuthistoria.

Kim Amb vann med ett jättekast på 84.50 och tog första svenska herrsegern i grenen på 27 år.

Inget svider djupare i ett finländskt friidrottshjärta.

Bland det största som hänt i en enskild gren.

Det finns många klassiker genom åren i Finnkampen.

Det här var en ny – och en av de häftigaste jag sett.

I vanlig ordning hade de finska arrangörerna lagt herrarnas spjut i slutet av tävlingen, som en passande final på årets Finnkamp.

En gren där finsk sisu avgjort fler gånger än jag orkar räkna.

Men nu var det Kim Amb som tog fram de där extra krafterna, fick till de där extra längderna och var bäst när det gällde.

Hans kastserie var enorm.

Frivolter av lycka

Alla sex kast över 80 meter, fem över 82 och så hans näst längsta någonsin med 84.50.

Finland stora hopp Antti Ruuskanen - OS-tvåa i London 2012 - orkade inte svara.

Välförtjänt för Kim Amb som kämpat med besvärliga skador sedan hans personbästa med 84.61 kom 2013. Jag förstår att han slog frivolter av lycka efteråt.

Nu var han bara elva centimeter ifrån och får han en skadefri vinter kommer att han vara ett stort hopp inför VM i London nästa år.

Dit vill även den andra svenska spjutskrällen Jiannis Smalios.

Flyttade till Kos

En 29-årig svensk spjutsensation den här säsongen och som chockade finländarna med ett nytt personligt rekord på 81.89 i tredje kastet.

Men det är inte så att Jiannis kommit från ingenstans.

Han tog JEM-guld i spjut redan som 18-åring 2005 och var med i OS i Peking 2008.

Men då tävlade han för Grekland.

Han är född i Sverige, men flyttade till grekiska ön Kos när han bara var några månader gammal.

Nu tänker han avsluta karriären för Sverige och det kan faktiskt bli två svenska spjutkastare i VM nästa år.

Det blev en svensk dubbelseger då både herrarna och damerna vann, precis som papperslandskampen sa innan. Men finsk friidrott har en del att tänka på. Chocken i spjut väckte nog många.

Finnkampen avslutades även med svensk friidrotts framtid.

Khaddi Sagnia, 22, visade att snacket om sju meter inte är en avlägsen dröm med att göra sitt tredje (6.74) och fjärde (6.73) bästa hopp någonsin.

Och Lovisa Lindh, 25, lekte hem avslutande 800 meter.

Samtidigt tog jag farväl av en av de största.

Emma Green som gjorde sin sista Finnkamp.

Emma som blev en av Sveriges mest sensationella VM-medaljörer genom tiderna, då hon tog VM-bronset i Helsingfors 2005 som okänd 20-åring.

Nu avslutade hon landslagskarriären utomhus i samma Finland.

Hon tog bara en mästerskapsmedalj till utomhus, men EM-silvret i Barcelona 2010 var karriärens höjdpunkt. Där, på den vackra olympiastadion från 1992, hoppade hon bättre än jag någonsin såg henne hoppa. Det var enda gången hon var över två meter, då hon flög över 2.01.

Hade räckt till OS-guld

Idag är det en höjd som hade räckt för att vinna vilken tävling som helst. Inklusive OS i Rio.

Men på den tiden var två meter nästan ett måste för att vinna mästerskap och den där dagen i Barcelona hoppade Blanka Vlasic 2.03 och tog guldet.

Nu stannade en skadeförföljd Emma Green på 1.85, långt ifrån vad vi vant oss vid att se.

Men det räckte till en delad andraplats och bidrog till att de svenska damerna spurtade om de finländska.

Hon är långt från den hoppare hon var. Den som varit med i fem VM och två OS och alltid gått till final. Ett makalöst facit.

Och hon avslutade sitt sista VM i Moskva 2013 med att bli en världsnyhet med sina regnbågsfärgade naglar.

Emma har sagt att hon satsar på en sista inomhussäsong i vinter.

Sedan är det över.

Få kan lämna sporten med lika högburet huvud.