Wennerholm: Får vi en klassiker eller helvetesräddning?

Inget går att sia om denna serie längre

ÖRNSKÖLDSVIK. Åker från ett jublande och ­leende Leksand till ett Ö-vik i skräck och oro.

En resa som säger allt om vad som står på spel i kvaldramats sista skälvande ­kapitel.

Vinner Leksand har vi fått en ny ­klassiker.

Vinner Modo har de varit i helvetet och vänt.

Följ ämnen
Leksands IF

Hur det går?

Vem vet i den här matchserien. Vem kan vara säker på någonting.

Leksand har åkt på tre råsopar och blivit utspelade av ett Modo som vunnit 7–1, 5–0 och 4–0.

Men de har rest sig varje gång och ­kämpat sig till tre stärkande uddamålssegrar.

Men rent logiskt ska Modo vinna det här. De har hemmaplan, de har publiken i ryggen och de har totalt 13–3 i mål på ­sina tre tidigare hemmamatcher mot ­Leksand.

Dessutom känns det som det är deras tur att få någon utvisning med sig än tvärtom som det varit hittills.

Men vad är logiskt i den här matchserien?

Jag som sett alla matcher kan bara ­konstatera att Modo har det större kunnandet, men Leksand det större hjärtat.

Hoppas han slipper göra det

Och inget hjärta har varit större än Jonas Frögrens, backen som täckt skott med alla kroppsdelar i de sex matcher som spelats. Alla utom en. Och jag hoppas för hans skull att han slipper göra det i det som kommer att bli hans sista match i karriären.

Men ”Sheriffen”, som han kallas, har blivit själva symbolen för Leksands ­fantastiska resa och vilja att offra sig i varje läge.

Jag såg honom kasta sig och täcka ett skott med huvudet i senaste matchen och såg hur alla lagkompisar klappade om ­honom i båset efteråt. Det var nästan ­rörande att se.

En spelare som varit i Färjestad i stort sett hela karriären och som gjorde en ­avstickare till Skellefteå 2013–14 och ­spelade hem sitt fjärde SM-guld i karriären.

Leksand var okänd mark för honom, en slutstation, precis som det var för gamle Modo-backen Mattias Timander när han flyttade dit och var med och spelade upp laget i SHL 2013 efter två säsonger i klubben.

Idag pratar båda om tiden där som en av de bästa i karriären.

Det är väl det som är Leksands hemlighet. En känsla av tillhörighet och folkets eviga kärlek, som inte går att lära sig om man inte bor i byn en längre tid och lär ­känna den hockeykultur som kommer med modersmjölken.

Med det vill jag inte ha sagt att Modo är så mycket sämre. De är i nästan samma klass när det gäller hockeykultur och fanatiskt hockeyintresse.

Ö-vik och hockey är varandras synonymer.

Men årets Modo är ett köpelag, en produkt skapad med plånboken mer än av lokala förmågor.

Precis som det varit några år nu, när det blivit haveri i den ­tidigare talangfabriken.

Det kan ingen blunda för och ingen gör det heller.

Men Modo har ett betydligt bättre och bredare spelarmaterial. De har en av hockey-Europas största stjärnor i finländaren Ilari Filppula, en spelare som ensam kan ­avgöra matcher.

Samtidigt har Andreas Johansson ett betydligt tuffare jobb än Perra Johnsson att få sitt lag att förstå hur mycket det här betyder för bygden.

Hur mycket som står på spel.

Lag i upplösning

Han har ett lag i upplösning, där jag gissar att halva laget är klart för andra klubbar nästa säsong.

Är de beredda att offra en hörntand när de vet att de ska checka ut på lördag och resa vidare?

Det måste de visa här och nu. Annars lämnar de en klubb i spillror efter sig.

Jag tror nämligen få spelare vet vilka miljoner som står på spel. Det är 28 miljoner kronor i direkta tv-pengar från C More och andra sponsorer som bara rasar in på kontot om man är ett SHL-lag och som rasar ut om man inte är det. Vinner Leksand får de 22 miljoner bara för att vara ett SHL-lag, medan Modo får behålla sex av den potten som fallskärm. Det är en himmelsvid skillnad.

Å andra sidan har samma förhållanden gällt de senaste åren.

Alla miljoner hjälpte inte Leksand när de föll ur i fjol. Frågan är om de hjälper Modo i år. Det är mycket pengar, men det bevisar samtidigt att pengar inte betyder allt.

Om man inte tar hand om dem på rätt sätt.

Kvällen innan ödesmatchen drar lukten från Domsjöverken in över hotellet där jag bor.

Domsjö där Peter Forsberg växte upp till den världsstjärna han blev.

Modos största stjärna och största export.

Hockeyvärldens mest kända nummer 21.

Och det är 31 år sedan Modo var nere i allsvenskan och vände 1984-85. Enda säsongen de varit ur högsta serien sedan SHL-starten 1975-76.

Då var Foppa elva år och led säkert alla helvetes kval med sitt älskade Modo.

Precis som han gör en dag som denna.

Sportbladets Nyhetsbrev

Skaffa Plus och få Sportbladets nyhetsbrev varje vecka! Artiklar du inte får missa, heta krönikor från våra experter och en massa smaskigt extramaterial.