”Resident Evil Village” offrar skräckupplevelse för action
Publicerad 2021-05-07
Årets stora skräckspel är inte lika läskigt som förväntat.
Men istället för de kallaste av kårar lämnas det utrymme för andra detaljer i ett storslaget action-äventyr där skurkarna sätter tonen.
Det hela tar sin början i en mörk skog.
Döda kråkor hänger från rep i trädgrenarna. Blodspår ger färg åt snöstigen jag går på. Utöver mina egna andetag hör jag bara hur något frustande rör på sig längre in i skogspartiet.
Det är en så typisk ”Resident Evil”-introduktion till en ny titel. Som ett digitalt spöktåg där man bara belönas genom att göra det enda man inte vill: Att fortsätta gå framåt.
Nästan för mycket gore
Sen uppenbarar sig byn som gör att detta spel döpts ”Village” istället för en tråkig ”8”.
Jag förstår varför; för jag älskar den här miljön. Det är en perfekt plats för ett skräckspel. Simpelt, hårt, kallt. Jag kan nästan känna lukten av hö och djurskit när jag går längs gatorna.
Denna by har nästintill utplånats av monstero ch det tar inte lång tid innan jag själv får möta på dem och ja... Well done, Capcom.
Om föregångaren var som något ur ”Texas chainsaw massacre” är detta Transsylvanien - med allt vad det innebär och mycket till. Det är östeuropeiska sägner om varulvar och vampyrer som infrias. Men de serveras förstås med den bisarra twist som sedan länge är spelseriens signum.
Det är rått, brutalt och på gränsen till för mycket gore. Sofistikerad skräck, den får ni snällt hitta någon annanstans.
Skurkarna sätter tonen
Även om miljön inte känns igen alls är det samma gamla huvudkaraktär som är tillbaka. Denna gång har stackars Ethan fått sin fru skjuten och sin dotter kidnappad.
Jakten på sin försvunna dotter görs - precis som i förra spelet - genom dess skurkar. Det är också deras vitt skilda karaktärsdrag som formar spelets olika delar.
Det är en härlig mix av underliga karaktärer. Först har vi ju den tre meter långa vampyrkvinnan Dimitrescu som blev något av ett förspel till spelet (i och med att så många uttryckt pilskhet över hennes framtoning).
Sen har vi ett klassiskt skräcktema i form av dockor, en puckelryggad vanskapelse som skiftar form och en extravagant galning som har svårt att skilja på lek och tortyr. Sist men inte minst väntar så Moder Miranda - men allt kan ju inte avslöjas här.
Inte lika läskigt som förr
Nu har jag sett att andra skrivit att detta är den läskigaste titeln i spelserien. Men näh, lita inte på dessa clickbait-fjantar. ”RE 7” var med sin psykologiska terror en klart mer skräckinjagande upplevelse.
”Village” är en mer ett action-baserat skjutspel i en skräck-miljö än ett renodlat skräckspel. För vissa (såsom för mig) blir det säkert något av en besvikelse i början. Jag var ju beredd och taggad på att ge mitt psykiska välmående en rejäl genomkörare.
Av den anledningen rekommenderar jag än varmare att välja en svårighetsgrad som är lite tuffare än du vanligtvis hade spelat på. Då får du helt enkelt ut så mycket mer känsla av byn och dess hemskheter.
För det är egentligen när man börjar få slut på bulor i hagelbrakaren och monstren jagar in en i ett hörn som pulsen verkligen når klimax.
En fröjd att titta på
Så nej, läskigare har ”Resident Evil” inte blivit i och med byns intåg.
Faktiskt, ju mer jag tänker på det, känns det förmodligen som den bredaste titeln i spelserien hittills. Den ger oss mäktiga karaktärer och hög variation av action och pussel på ett inbjudande sätt från till slut. Dessutom är det är en fullständig fröjd att titta på.
Så har du aldrig spelat ”Resident Evil” tidigare är detta din bästa ingång hittills.
Vad är det värsta som kan hända...?