Bakgrund: Krigen i forna Jugoslavien

Uppdaterad 2019-07-11 | Publicerad 2017-11-22

Krig. Det forna Jugoslavien splittrades under 1990-talet genom flera krig. Omkring 135 000 människor dödades. Men vad handlade krigen om? Här får du bakgrunden.

Socialistiska federativa republiken Jugoslavien var en mångkulturell federation som styrdes av president Josip Broz Tito från 1945 och fram till hans död 1980. Landet utgjordes av det som i dag är Serbien, Montenegro, Kosovo, Makedonien, Kroatien, Slovenien och Bosnien-Hercegovina.

När Tito dog fick socialismen gradvis ge vika för växande nationalism - och med den allt fler inre stridigheter. Religion - och religionsskillnad - blev en viktig identifikationsgrund i det tidigare ganska sekulariserade Jugoslavien.

Ekonomin kollapsade, slitningarna växte mellan olika regioner och under åren som följde splittrades Jugoslavien. Omkring 135 000 människor dödades i de krig som utspelade sig på 1990-talet:

Slovenien och Kroatien

1991 utropar både Kroatien och Slovenien självständighet från Jugoslavien. Slovenien får den kvickt. Men serber i Kroatien ville inte kapa banden med Serbien, som då utgör en betydande del av Jugoslavien, och krig bröt ut samma år. Kriget avslutades 1995. Sedan 2000 har Kroatien utvecklats i mer demokratisk riktning och sedan 2013 är landet EU-medlem.

Bosnien-Hercegovina

När Jugoslavien börjat falla sönder röstade bosniaker och bosnienkroater 1992 för att Bosnien skulle bli självständigt. Men bosnienserberna ville inte lämna Jugoslavien - och det blodigaste kriget i Europa sedan andra världskriget var ett faktum. Minst 100 000 människor dödades under kriget som slutade 1995. Bosnien-Hercegovina blev en internationellt övervakad nation i två delar.

Folkmordet i Srebrenica

Det internationella samfundets försök att stoppa kriget var länge fruktlösa. En FN-styrka fick vid mitten av 1990-talet bland annat ansvar för att försvara sex områden som FN förklarade som "säkra områden". Till dessa hörde staden Srebrenica i östra Bosnien. Men FN lyckades inte förhindra att serberna intog Srebrenica i juli 1995 och att cirka 8 000 civila bosniakiska pojkar och män därefter mördades.

Daytonavtalet

USA mer eller mindre tvingade fram ett fredsavtal, efter förhandlingar som även Serbiens och Kroatiens presidenter deltog i. Uppgörelsen fick namn efter staden Dayton i USA, som ligger nära flygbasen där förhandlingarna fördes.

Kosovo

Kosovo var från andra världskrigets slut en självstyrande provins inom Serbien i Jugoslavien. Men i början av 1990-talet upphävdes självstyret. Kosovoalbansk gerilla tog upp en kamp mot det serbiska styret, och krig bröt ut 1998. Nato ingrep året efter på Kosovos sida och bombade serbiska mål. Kosovo styrdes därefter som FN-protektorat tills självständighet utropades 2008. Kosovo har erkänts av omkring hundra länder, bland andra Sverige. Hundratusentals människor, uppskattningsvis 800 000, flydde kriget när det pågick.

Makedonien

Makedonien utropade självständighet 1991, efter det att Slovenien och Kroatien gjort det. I början av 2000-talet uppstod en konflikt mellan makedonier och albaner kring Makedoniens gränsdragningar. EU gick in och medlade och i augusti 2001 undertecknades Ohrid-överenskommelsen, som gav den albanska minoriteten utökade rättigheter. Oroligheter har tidvis fortsatt i området.

Källor: Landguiden, Forum för levande historia, Nationalencyklopedin.

TT