Vintersolstånd – årets kortaste dag

Efter vintersolståndet 2023 går vi mot ljusare tider

Uppdaterad 2023-12-20 | Publicerad 2017-11-27

Ratatosk-nätverket för Nordisk Shamanism firar sin årliga Jolnir-ceremoni (vintersolståndet). På bilden ses en grupp samlade i en ring runt en eld på en höjd i Tantolunden med stadsljusen i bakgrunden.
Vintersolståndet firas av Ratatosk-nätverket i den årliga Jolnir-ceremoni, här i Tantolunden år 2000.

Det är mörkt nu, men det blir ljusare igen. Den 22 december 2023, närmare bestämt.
Då är det dags för vintersolstånd – årets kortaste dag. Men sedan vänder det mot ljusare dagar.

Vintermörkret sluter sig allt tätare omkring oss. I Sverige bedöms ett antal procent av befolkningen drabbas av så kallad årstidsbunden depression på grund av det bristfälliga ljuset.

Solen står som lägst

Och riktigt deppigt kommer det att vara ett litet tag till, närmare bestämt fram till den 22 december. Då inträffar nämligen vintersolståndet – tidpunkten då solen står som lägst på himlen sett från det norra halvklotet. Något som innebär att 22 december 2013 är årets kortaste dag – och längsta natt.

Förklaringen till våra två solstånd på sommaren respektive vintern hittar vi i hur jordaxeln lutar. I samband med vintersolståndet lutar jordens norra halvklot som mest bort från solen.

När vintersolståndet inträffar varierar från år till år beroende på skottårscykeln. Under många år har det under skottår samt året efter inträffat den 21 december, och den 22 det tredje och fjärde året i skottårscykeln.

Midvinterblotet omtvistat

Många tror att vintersolståndet firades innan Sverige blev kristet i form av offerfesten midvinterblot, som skulle vara en föregångare till julen. Forskningen är dock osäker på om midvinterblotet över huvud taget existerat, och i så fall exakt när på året det i så fall firats.

Däremot sammanfaller ofta vintersolståndet med Tomasdagen den 22 december, som fram till slutet av 1700-talet var en helgdag i Sverige. I delar av landet markerade den starten på julefriden. Det var också då julölen fick provsmakas, varför dagen också kallas ”Tomas fylletunna”.

Förbud mot ”kringgärningar”

På grund av det kompakta mörkret betraktades såväl vintersolståndet som Tomasdagens nätter som farliga då onda väsen var i rörelser. För att inte uppröra näcken, onda andar eller rentav tomten fick inga inga så kallade kringgärningar utföras, alltså arbeten som kräver att något går runt, från och med Tomasdagen. Spinnrockar och annat fick därför ställas upp på vinden ända fram till tjugondag Knut.

Tomasdagen var också ett tillfälle att säga upp diverse kontrakt. Utöver att tjänstefolk och arrendatorer kunde sparkas ut sa man också upp råttor och möss, i hopp om att de skulle lyda.

Även om vintersolståndet kan kännas tungt växer ljuset i tunneln snabbt. Redan den 20 mars nästa år i samband med vårdagsjämningen är dag och natt lika långa.

Källor: SMHI, Nordiska museet, Institutet för språk och folkminnen

Vintersolstånd är årets kortaste dag – sedan går vi mot ljusare tider.