Allemansrätten - så får du bete dig i naturen

Uppdaterad 2019-07-05 | Publicerad 2018-07-06

Alla har rätt att vara ute i naturen, oavsett vem som äger marken. Det är grunden för allemansrätten. Men får du slå upp ditt tält utanför någons ytterdörr? Och är det verkligen okej att rida rakt över någons åker? Här är allt du behöver veta om allemansrätten.

Allemansrätten är någonting som är i princip unikt för norden. Visserligen förekommer liknande rätter i länder som Skottland och Tyskland, men det är inte fullt lika fritt där. Allemansrätten innebär att du får tälta, cykla, springa eller ta dig fram på andra sätt som inte kräver en motor i naturen, oavsett vems mark du rör dig på. Rätten kommer dock med en skyldighet att inte störa eller förstöra. Men fullt så enkelt är det ändå inte, här är reglerna som kan vara bra att veta innan du beger dig ut i naturen.

Ta hänsyn till hemmet

Trots att vår allemansrätt innebär att vi delar på de flesta områdena i naturen så finns det vissa områden där människor har rätt att vara ostörda. Dessa områden kallas hemfridzonen och är området närmast ett hus, där de boende ska få vara ostörda. Hemfridszonen har ingen exakt storlek. Har ett hus ett staket eller en häck runt sig blir det den naturliga gränsen för zonen. Finns det ingen sådan gräns är det ofta 20 till 50 meter från huset som gäller, och det kan variera beroende på om landskapet är öppet eller omringat av tät vegetation. Hur nära du kan vara ett hus beror också på vad du ska göra. Att cykla eller paddla förbi anses ofta vara mindre störande än att exempelvis stanna och fika eller sätta upp ett tält, då bör man ha längre avstånd till byggnader.

Området precis intill ett hus är till för de som bor på platsen, och eventuella gäster.

På vattnet

Allemansrätten gäller på vattnet liksom på land. Du får bada, åka båt, förtöja och övernatta i båten nästan överallt. Men du måste ta hänsyn och inte störa eller förstöra. Det är också viktigt att du känner till de regler som gäller på just den plats du befinner dig. Det finns inga regler om hur nära en bostad du får vara eller hur länge du får stanna där, men om du ska ligga för ankar brukar principen om något enstaka dygn tillämpas. Om du vill stanna längre måste du fråga markägaren om lov, och om det gäller en husbåt du vill ha liggande vid en strand länge kan det behövas dispens från strandskyddet. Detta gäller även om det är din tomt. Vid platser som är skyddsobjekt gäller inte allemansrätten och där kan det vara förbjudet att bada, dyka eller ankra.

Du får bada i de flesta svenska vatten, men undvik skyddsobjekt.

Cykla i naturen

Att cykla är mer slitsamt för naturen än att gå, och det är därför viktigt att cykla skonsamt. Cykla inte över planteringar, trädgårdar eller andra känsliga områden. Undvik mjuka stigar, speciellt när det är blött i marken, och undvik känslig mark som mossar och kärrmarker. I motionsspår och vandringsleder är det ibland okej att cykla, men de är inte till för cyklister så lämna företräde till dem på fot. Om du ska cykla regelbundet, eller arrangera cykling, är det bra att be markägaren om lov.
Allemansrätten är till för alla så de som behöver hjälpmedel som rullstol eller permobil får använda dessa i naturen. Men motordrivna fordon är inte med i allemansrätte och om du behöver en 4-hjuling för att komma ut måste du ha dispens från terrängkörningslagen.

Att cykla i naturen kan skada marken, så undvik mossar och kärrmarker exempelvis.

Att göra upp eld

Visst är det väll mysigt att tända en lägereld att grilla marshmallows över ute i skogen, och i många fall är det okej. Det är dock viktigt att vara försiktig så att lågorna inte sprider sig eller skadar djur och växter, därför är det bäst att elda på grus eller sand. Mossa eller torvmark är mindre bra, främst då elden kan ligga och pyra nere i marken för att flamma upp vid ett senare tillfälle, kanske när du redan lämnat platsen. Du bör inte heller elda på berghällar eller stenblock som kan spricka.
När du ska få igång elden är det okej att mata den med kottar och pinnar du hittar på marken, däremot får du inte hugga ner träd eller ta pinnar från levande träd.
Ibland är riskerna för skogsbrand extra stora, som när det inte regnat på länge. Då är det vanligt att eldningsförbud införs, vilket innebär att all öppen eld förbjuds, till och med i eldstäder.

Att elda i skogen är oftast okej, men det är viktigt att vara försiktig så att elden inte sprider sig.

Hundar ska ofta kopplas

Det ställs höga krav på hundägare i naturen. Även om hundar är välkomna i skogen, på ängar och i parker så finns det vissa regler att följa. Reglerna är extra hårda mellan 1 mars och 20 augusti, då får inte hundar springa lösa i marker där det finns vilda djur. Hunden måste alltså hålas i koppel om den inte är extremt väldresserad. Syftet med detta är att skydda vilda djur som är som känsligast under våren och sommaren då de har ungar. Även under övriga året måste hunden kontrolleras så att den inte förföljer vilda djur. Hunden får då vara lös inom synhåll, men måste vara lydig nog att komma när du ropar, vilket du ska göra om det kommer ett vilt djur. Hudägare ansvarar också för att hundar inte orsakar skador på tamdjur, detta inkluderar att jaga dem i en hage.
Kommunen kan införa kopplingstvång och hundförbud på olika platser, som lekplatser och kyrkogårdar. Om din hund orsakar skada kan du hålls ansvarig oavsett om du var med när det skedde eller inte.

Hundar som inte är så bra på att lyssna bör alltid hållas i koppel.

Enskild väg

Det är nästan alltid okej att gå, cykla eller rida på en enskild väg för att ta sig till sjön eller skogen exempelvis. Bilar, motorcyklar och andra motordrivna fordon kan däremot vara förbjudna, då det kan innebär mycket slitage. Om markägaren bestämmer att ett förbud ska gälla ska detta skyltas tydligt.

Markägare kan förbjuda motortrafik på enskild väg, så att ägaren ska slippa betala för reparationer.

Bergsklättring

Att klättra i Sverige är okej oavsett årstid. Men det finns vissa försiktighetsåtgärder som krävs för att visa hänsyn mot djur och natur. Exempelvis bör du vara extra försiktig på sommaren då fåglar häckar på klippavsatser. Störningar kan vara slutet för vissa fågelungar, så respektera restriktioner ifall det finns sådana där du vill klättra. Även om det inte finns restriktioner måste du lämna platsen om du märker tecken på häckande fåglar som störs av klättringen.
Om du ska göra i ordning en ny klätterled och därmed förändra klippan eller annan natur måste du kontakta länsstyrelsen för tillstånd. Om du däremot ska klättra på en redan befintlig led behövs inget tillstånd.

Märker du att häckande fåglar stört av din klättring? Lämna då platsen.

Orienterares kontroller

Att springa i naturen är tillåtet, men när det kommer till orientering krävs det tillstånd av markägaren för att placera ut kontroller. Om kontrollerna ska vara kvar en kort period går det ofta bra att göra så utan att prata med markägaren, men inte om de ska sitta kvar länge.

Om du behöver prata med markägaren eller inte beror på hur länge kontrollerna ska vara ute i naturen.

Blommor, bär och svamp

Du får plocka de flesta blommor, bär och svampar ute i naturen. Det finns dock utandag, som att fridlysta växter inte får plockas. Om någonting är fridlyst innebär det ofta att en växt- eller djurart är fredad så att du inte får plocka, fånga eller döda arten, även om arten finns på din egna tomt. Vissa fridlysta växer får dock plockas i små mängder, men rötterna ska var kvar i marken.
Du får inte hugga ner eller skada växande träd, och du får inte knacka loss en bit sten ur ett berg för att ta med hem. Bär och svampar får däremot plockas och tas med hem, med eventuellt undantag för tryffel då man måste gräva för att komma åt sådana, vilket ändrar naturmiljön.
Att ha organiserad bärplockning på någon annans mark är inte förbjudet, om det inte stör markägaren. Och visst kan det vara störande att bli av med bären, men det är inte ett tillräkligt skäl för att förbjuda plockningen. Om du vill arrangera en stor bärplockning är det dock bäst att prata med markägaren först.

Allemansrätten gör det fritt fram för alla att plocka hinkar fulla med blåbar.

Hästar får inte skada marken

Det är tillåtet att rida i naturen, men ryttare måste ta extra hänsyn till marken hen rider på. Hästar är nämligen ordentligt tunga, vilket kan skada mark och skog. Om du planerar att rida på samma plats regelbundet är det bra att prata med markägaren, speciellt om ridningen är organiserad. Om det till och med handlar om en ridskola är det bra att skriva avtal med markägare, där det inte är orimligt för markägaren att kräva ersättning för slitage på enskild väg.
För att inte skada marken finns det även vissa platser som man inte får rida på, som planteringar, åkermark, gräsmattor och liknande. Ryttare bör också undvika mjuka stigar som är avsedda för vandring eller löpning och ömtålig mark som ängar och hagar. Ryttare har också en skyldighet att ta bort spillning som skapar problem för andra. Detta gäller främst spillning på vägar.

Enskild väg full med hästbajs? Då är det bara för ryttaren att plocka upp.

Tälta i naturen

Om du och några vänner planerar att tälta i en natt eller två är det okej på de flesta av platser. Men om det handlar om många tält eller flera nätter kan tillstånd från markägaren krävas, dels då markägaren kan störas och dels då markskador kan uppkomma när många tält ställs upp på samma plats. För att undvika skador på naturen bör du sätta upp tältet på mark som kan hantera det, inte för nära hus där människor bor, och så plocka undan efter dig såklart. I många kommuner finns det lokala regler rörande tältning, exempelvis kan det vara förbjudet att tälta i parker.

Det är ofta mer okej att tälta ute i skogen än i en park mitt i stan.

När du tar dig fram till fots eller på skidor

Att vandra eller åka skidor är nästan alltid tillåtet. Enda gångerna det inte är okej är när det stör eller förstör. Det är exempelvis inte tillåtet att åka skidor över en golfbana eller vandra på en åker. När marken på en åker är frusen är det däremot okej att både promenera och åka skidor på platsen, så länge marken inte skadas. På mark där allemansrätt gäller är det förbjudet att ha tvingande avgifter. Det är alltså inte okej att ta betalt för längdskidåkning på där allemansrätten gäller.

Ingen kan ta betalt för längdskidåkning på plats där allemansrätt gäller.

Inte okej att sätta upp stängsel

Även om du äger marken har du inte rätt att sätta upp stängsel för att stänga människor ute där allemansrätten gäller. Om stängslet är till för andra saker, som djurstängsel, ska genomgångar ordnas. Om ett stängsel är i vägen får du klättra över det, men du får inte klippa hål i stängslet för att ta dig igenom. Vissa markägare försöker även skrämma bort allmänheten med skyltar som ”Privat mark”, men för att de ska gälla måste de vara godkända av kommunen. Samma sak gäller skyltar som säger sig förbjuda gångtrafik eller cykling. Det är dock tillåtet att sätta upp skyltar som förbjuder motortrafik på enskild väg, eller att sätta upp varnande skyltar som exempelvis varnar för djur på platsen. Om du ser en skylt som inte är tillåten så spelar det ingen roll hur förargad du blir, du får ändå inte plocka ner den själv.

Skyltar som vittnar om privat mark är sällan giltiga ute i naturen.

Andra regler för naturreservat

Allemansrätten kan vara begränsad i landets skyddade områden, alltså i nationalparker och naturreservat. I de allra flesta fallen är bestämmelserna lokala, så det gäller att ta reda på vilka regler som finns i just området du ska besöka. I områden som skyddats till förmån för friluftslivet är allemansrätten ofta utökad, och reglerna för att tälta på samma plats kan vara mer generösa exempelvis. I naturrestervat eller nationalparker kan det dock vara förbjudet att elda, lägga till med båt, ha med hund, rida eller tälta. Det kan också vara så att det är tillåtet att tälta på vissa platser, rida på vissa leder och ha med hunden om den alltid är kopplad. Det är ofta okej att plocka bär i naturreservat, men det kan vara så att du bara får plocka det du ska äta på plats.

Naturreservat och nationalparker har ofta specialregler.