Dick Harrison: Därför firar vi Sveriges nationaldag

Uppdaterad 2022-06-01 | Publicerad 2017-06-04

Gustav Vasa och en ny författning – eller ren kapitalism.
Varför vi firar nationaldagen är inte en helt enkel historia. Och att det blev den 6: juni är inte helt okontroversiellt det heller.
– Vi känner inget större behov av att fira nationen, menar historieprofessorn Dick Harrison.
Här är varför vi firar nationaldagen 2022.

Att Sverige skulle ha en nationaldag var länge ingen stor grej i Sverige. Men eftersom Danmark hade en, den 5 juni, och Norge hade en, den 17 maj, skulle Sverige också ha en egen dag menade man i slutet på 1800-talet. Den uppkom som svenska flaggans dag och till en början fanns det flera förslag på när den skulle firas.

Gustav II Adolf stupade i dimman i Lütsen.

Midsommardagen kom upp på tapeten. Men det dög inte. Andra förslag var den 6 och den 30 november. Den 6 november för att Gustav II Adolf stupade i Lützen 1632. Den 30 november efter Karl XII död den där ödesdigra dagen år 1718 under belägringen av fästningen Fredriksten i sydöstra Norge.

Men de dagarna dög inte heller.

– De valdes bort eftersom nationaldagen direkt anknöt till Svenska flaggans dag, och den kopplingen upplevdes av flertalet beslutsfattare som naturlig, berättar historieprofessorn vid Lunds universitet Dick Harrison.

Flaggfest på Skansen

Istället slumpade det sig så att Artur Hazelius arrangerade sin vårfest den 5 juni och bjöd in folket till en ”nationalfest till firande av våra historiska minnen imorgon tisdag den 6 juni” till Skansen, som han ägde. Den 6 juni var betydelsefull i två meningar.

Artur Hazelius, porträtt från 1860-talet.

Dels för att Sverige fick sin nya författning den dagen 1809 och för att man redan firade Gustafsdagen, då Gustav Vasa valdes till kung 1523.

Skrönan gör dock gällande att Hazelius gärna ville ha sin flaggfest under sommaren så att fler betalande besökare skulle komma till Skansen och fira flaggan.

– Skall man söka efter en konkret anledning till att han gjorde det finner vi två: a) han var nationalist som verkligen ville slå vakt om flaggan och det svenska, b) han behövde biljettintäkter och måste skapa orsaker för att förmå stockholmarna att besöka Skansen upprepade gånger, berättar Dick Harrison.

Enligt historieprofessorn är just 6:e juni illa vald som nationaldag.

– För att nationaldagen skall bli folkligt förankrad krävs att den appellerar till något som folk känner är viktigt.

”Inget behov av att fira”

Han menar att regeringsformen 1809 och valet av Gustav Vasa till kung är närmast okända. De har dessutom svag historisk koppling. Regeringsformen antogs inte ens den 6:e eftersom bondeståndet inte antog den förrän slutat på juni. Dessutom hade Sverige en juliansk kalender på 1500-talet med ungefär tio dagars förskjutning i förhållande till dagens kalender.

Dick Harrison.

– Sett ur det perspektivet hade det varit mycket bättre om vi valt midsommardagen till nationaldag.

Bland många svenskar känns inte heller nationaldagen som något speciellt att fira, i jämförelse med människor i länder som USA, Norge och Frankrike.

Dick Harrison menar att bristen på nationella trauman är avgörande för svenskarnas bristande upphetsning.

Karl XII sägs blev skjuten en kula, myten säger att det var en knapp, som genomborrade båda tinningarna och ledde till en omedelbar död.

– När man firar nationaldagen firar man det gemensamma historiska arvet, segern, äran, minnet. Men Sverige har ett ovanligt fredligt förflutet och inga starka historiska trauman som måste konfronteras. Det senaste var 1809 års förlust av Finland, men det är så länge sedan att vi inte minns det. Alltså känner vi inget större behov av att fira nationen.

Dagen blev inte officiell förrän 1916, då den instiftades som svenska flaggans dag. Först 1983 blev dagen officiellt Sveriges nationaldag.

Sveriges nationaldag är också den yngsta helgdag vi har, i alla fall av egenskap av att vara en röd dag. Det var inte förrän 2005 det beslutades att alla skulle vara lediga – men det kom till ett pris för pingstvännerna ute i landet. Annandag pingst berövades sin röda status 2004 och svensken tvingades gå till arbetet, vilket orsakade viss vrede inom kyrkan och arbetarrörelsen.

Samernas nationaldag

Den 6 februari är samernas nationaldag - och 2017 var det dessutom 100 år sedan den första samiska kongressen ägde rum i Trondheim. Jubiléet firades med en rad evenemang i den norska staden.

Nationaldagen firas sedan 1993, FN:s internationella urbefolkningsår, i hela Sápmi, samernas traditionella bosättningsområde som omfattar delar av Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Datumet valdes just för att hedra minnet av landsmötet 1917, som Elsa Laula Renberg från Tärnaby var en av initiativtagarna till.

Källa: TT

Bonusfakta

År 1873 hissade man för första gången en svensk flagga på det kungliga slottet. Men påfundet fick kritik. Många menade att en flagga inte alls hade på land att göra. På den tiden var flaggen endast en angelägenhet för sjöfolk.

Den svenska flaggan fick sitt nuvarande utseende 1906, då Sverige i samband med unionsupplösningen fick en ny flagglag.

Källa: Nordiska museet

Undrar du varför andra högtider firas?

  • Påsken: Här är påskens ursprung
  • Valborg: Därför firar vi varje år
  • Kristi himmelsfärd: Därför firar vi Kristi himmelsfärdsdagen
  • 17 maj: Här är varför norrmännen firar syttende mai
  • Pingst: Därför firar vi pingst
  • Ramadan: Därför firas den muslimska högtiden varje år
  • Mors dag: Därför firar vi mamma
  • Midsommar: Därför firas högtiden
  • Halloween: Så firar vi högtiden och därför
  • Alla helgona: Därför tänder vi ljus för de döda
  • Jul: Därför firar vi jul
  • Nyår: Här är historian bakom nyårsafton

Artikeln publicerad första gången 4 juni 2017.

Följ ämnen i artikeln