”Hjälp, min son är sverigedemokrat”
Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2010-10-08
Frågan om främlingsfientligheten skär genom Sverige.
Över 500 000 stöttar nu kampanjen "Vi gillar olika".
Men vad händer när sympatierna delar en familj?
Möt Lisa Wåhlin, som bröt kontakten med sin son, som röstar på sverigedemokraterna.
”Jag har grubblat över om felet är mitt”, säger hon.
Lisas ärende är egentligen en öppen fråga: Vad gör jag när mitt barn blir sverigedemokrat?
Hon säger att hon för sin del tvingades bestämma sig, även om det gör ont. Hon vill inte ha någon kontakt.
Inte så länge sonen har dessa främlingsfientliga åsikter.
Det går emot allt jag står för, upprepar hon.
”Jag grät av ilska”
Jag träffar henne i huset i skogen utanför Avesta och hon beskriver hur hon tyckte sig bli inkörd i en återvändsgränd.
När den 25-årige sonen ringde fyra veckor före valet och ville diskutera politik uppfattade hon det först som att han tänkte rösta moderat, vilket lämnade henne sval. Själv röstar hon socialdemokratiskt.
– Men sedan sa han att om jag tänker på mina barnbarn ska jag rösta på sverigedemokraterna, och.. Ja, jag blev nog chockad. Jag grät av ilska efteråt.
Spänningarna i familjen steg sedan han försökte påverka sin bror och sin tonåriga syster.
Lisa säger att hon inte kände igen honom. Han var oresonabel.
– Och jag förstår inte hur det kunde bli så. Jag tycker att jag har uppfostrat mina barn till att respektera alla människor.
Det låter som att du anklagar dig själv. Men han är ju en vuxen man?
– Ändå känns det som om jag misslyckats som förälder. Jag tycker inte om kränkningar och hatar rasism. Det går mot allt jag på djupet känner och tycker.
Men han är din son?
– Ja, han är min lille pojke, och jag är förtvivlad. Jag är orolig också. Det finns starka stämningar nu, han kan säkert bli påhoppad för att han är sverigedemokrat.
Man brukar vilja försvara sina barn.
– Javisst. Han får väl rösta hur han vill, men inte pracka på andra människor på det där viset. Jag skulle önska att vi kunde prata, men det går bara inte.
Vill ha en debatt
Lisa började läsa på om SD, och hennes antipati blev allt starkare.
Människosynen gick inte att blunda för, förklarar hon. Hon måste välja.
Det handlade om vännerna i Gambia, om en svärdotter med invandrarbakgrund och om hennes nye mans tre mörkhyade adoptivbarn.
Lisa vill nu överlämna frågan: Hur kan mammor och pappor hantera att deras barn har rasistiska åsikter?
– Det skulle jag vilja ha en debatt om. För det är väl inte bara jag som har det så här?
Fotnot: Aftonbladet har flera gånger varit i kontakt med sonen som säger att han inte har haft kontakt med sin mamma på åratal. I övrigt vill han inte göra några kommentarer.