Trångsynta killar är mer våldsbenägna

Uppdaterad 2015-01-27 | Publicerad 2015-01-26

Unga män med en stereotyp syn på manligt och kvinnligt använder tre gånger mer våld än andra. Det tar flera skolor fasta på i ett nytt antivåldsarbete.

– Nu när vi förstår kopplingen kan vi jobba bättre med ungas attityder och värderingar, säger Karen Austin, projektledare för utredningen.

Magnus Loftsson, psykolog

Flera skolor runt om i landet ligger just nu i startgroparna för att starta ett omfattande genusarbete som ska minska våldet. Organisationen Män för jämställdhet har fått pengar av Allmänna arvsfonden för att tillsammans med Västerås och Borås kommun starta det treåriga projektet ”En kommun fri från våld”.

– Det är en pilotverksamhet där vi kommer att stötta kommunerna att samordna våldsförebyggande insatser på arenor där unga finns som skolor, fritidsgårdar och idrottsföreningar, säger Anna Lindqvist, kanslichef för Män för jämställdhet.

Framgångsrikt i USA 

Bland annat införs ett mentorsprogram som varit framgångsrikt i USA och som bygger på att elever pratar om genus, våld och hur vi kan ingripa i situationer för att förebygga våld.

Även tjejer med en stereotyp könsbild är mer våldsamma än andra tjejer. Det upplevs dock inte som lika stort problem då det är killarna som står för merparten av allt våld. Av alla som misstänktes för misshandelsbrott 2011 var nästan hälften, 46 procent, unga män i åldern 15-29 år. Var femte var tonåring.

Forskare har utgått från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågors stora ungdomsenkät från 2012. Där har de samkört ungas svar om våld och kränkningar med frågor om de har en stereotyp syn på könsroller och en negativ inställning till jämställdhet.

Våld ett alternativ för alla unga

Samkörningen visar att risken för att ha använt våld eller utsatt någon för en kränkande handling ökar med 3,2 gånger för killar och 2,7 gånger för tjejer, som instämmer både i påståenden om stereotypa könsroller och i stereotypa påståenden om kvinnligt och manligt jämfört med killar som inte instämmer i något av dessa påståenden.

Karen Austin är projektledare för utredningen. Hon menar att man inte kan säga att alla våldsbenägna vuxit upp i en särskilt våldsam eller stereotyp miljö utan att alla ungdomar lever med våld som ett alternativ. Det är alltså inte enbart enskilda hem utan samhället i stort, som formar ungdomarna.

Grupptryck viktigare än bakgrund

– Tidigare undersökningar visar att sambanden mellan våld och föräldrars ekonomi, socioekonomisk bakgrund och utbildningsnivå är svaga, säger hon men påpekar att gruppen har stor betydelse för benägenheten att använda våld.

– Det vill säga grupptrycket, men även ens relationer till föräldrarna, trivsel i skolan och impulsivitet. Den här studien visar att det även är deras egen inställning till manligt och kvinnligt som avgör om de kommer att använda våld, säger hon och fortsätter:

– När vi nu förstår kopplingen kan vi jobba bättre med ungas attityder och värderingar. Det har man gjort väldigt framgångsrikt i USA, sedan de senaste årens skolskjutningar. Där har polisen konstaterat att våldet bland unga och i hemmen halverats sedan skolorna började jobba med elevernas värderingar och attityder kring manligt och kvinnligt.

Tradtionella könsroller en risk

Magnus Loftsson är psykolog och doktorerar på barns utsatthet för våld och kränkningar vid Stockholms universitet. Även han betonar ungas syn på vad som är kvinnlig och manligt som en viktig orsak till våldsanvändande.

– Det finns många faktorer som orsakar våld. Att ha vuxit upp i ett våldsamt hem är en. Genus och könsroller är en annan viktig riskfaktor, säger han och fortsätter:

– Det här är första gången vi ser svenska siffror som tyder på ett samband mellan genus och våld. Men det är alltid svårt att se vad som orsakar vad, vad som kommer först, menar han.

Sedan tidigare vet man dock att förebyggande program där man diskuterar genus minskar våldsbenägenheten.

– När skolor har arbetat aktivt med att förändra elevernas attityd till genus har våldet också minskat, säger han och tillägger att det här ger ideella föreningar, idrottsföreningar och skolor ännu mer stöd för att jobba förebyggande. Inte bara när det behövs akut.

Handbok mot våld

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor ger nu ut en handbok om hur våld bland unga kan förebyggas. Syftet är att skapa förståelse för och möjliggöra utveckling av en kunskapsbaserad våldsförebyggande praktik med genusperspektiv för barn och unga i Sverige.

Handboken är framtagen av Män för jämställdhet, Unizon och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.