Nytt rapportförslag: Slopa betyget F

S-tankesmedja vill öka behörigheten till gymnasiet

Uppdaterad 2019-06-11 | Publicerad 2019-06-08

Ta bort betyget F, underkänt, i grundskolan.

Och utred om matte ska slopas som kärnämne.

Det är några av förslagen i en ny rapport från S-tankesmedjan Tiden – mot bakgrund av att många elever saknar behörighet till gymnasiet.

Förra våren lämnade 15,6 procent av eleverna nionde klass utan behörighet till gymnasiet.

Tankesmedjan Tiden, som ägs av Socialdemokraterna, LO och ABF, har tittat på frågan i en ny rapport och konstaterar att barn till lågutbildade och ensamstående med ekonomiskt bistånd samt nyanlända unga som kommit till årskurs 6–9, är överrepresenterade bland dem som misslyckas. Fler pojkar än flickor.

Slopa F och matte som kärnämne

Enligt rapportförfattarna Mats Wingborg och Sten Svensson har omläggningen av skolsystemet från 2011 gjort det svårare att klara kraven.

Införandet av betyget F och kravet på godkänt i skolans kärnämnen svensk, matte och engelska finns bland det som höjt ribban rejält, menar de.

De föreslår därför att betyget F helt slopas och att ”streck” i stället återinförs som en markering när en bedömning inte kan ges, till exempel på grund av stor frånvaro.

De vill också att man ska se över om matematik verkligen ska vara ett kärnämne som alla elever måste klara för att komma vidare till gymnasieskolan.

”Oöverstigligt hinder”

”För många som har svårt att klara dagens behörighetskrav är just kraven inom ämnet matematik på högstadiet ett ofta oöverstigligt hinder” konstateras i rapporten. Men också att det är viktigt att matte kvarstår som ett måste för den som söker till tekniska eller naturvetenskapliga utbildningar och som centralt ämne under hela grundskolan.

Utredarna ger även en rad andra förslag. Det handlar till exempel om tidigt stöd för den som behöver mer hjälp, speciallärare, stärkt elevhälsa och ökad kompetens kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Ojämlikhet

Daniel Färm, som är chef för Tiden, slår fast att tankesmedjan vill sätta fokus på den ojämlikhet som finns i skolan, men utan att minska kraven på kunskap.

Han framhåller att rapporten visar att det finns ett klassperspektiv i dag, där elever till studievana föräldrar klarar sig bättre än andra.

– För oss som tankesmedja i arbetarrörelsen är det extra viktigt att minska de skillnader som beror på elevernas föräldrars utbildningsnivå. Den här rapporten visar att det inte minst är skillnader i studievana som påverkar om eleverna klarar att bli behöriga till gymnasiet.

Elever ska inte stämplas ut

Färm slår fast att skolans roll inte kan vara att ”stämpla ut” elever till sämre framtidsutsikter.

– Skolan ska ge alla så goda förutsättningar som möjligt att tillgodogöra sig den kunskap som man behöver, inte att underkänna.

På tisdag diskuteras förslagen vid ett seminarium i Stockholm.

 

• Vill du ha politiknyheter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Samhälle på Facebook!

Här är kommunerna med sämsta och bästa resultaten, vårterminen 2018

Kommunerna som hade högst andel elever som inte blev behöriga till nationella gymnasieprogrammen:

Vingåker: 48,6 procent.
Laxå: 42,3 procent.
Lessebo: 39,4 procent.

Kommunerna som hade lägst andel elever som inte blev behöriga till nationella gymnasieprogrammen:

Danderyd: 3,9 procent.
Vellinge: 4,4 procent.
Kävlinge: 4,8 procent.

Källa: Rapporten ”Obehöriga att underkänna”