Kakabaveh till attack igen – i ny bok

Pär Karlsson

, 

Lina Törnqvist

Amineh Kakabaveh (V) går återigen till attack mot sin partiledning.

I boken ”Amineh – inte större än en kalasjnikov” anklagar hon V-topparna för att ha svikit henne i samband med den långvariga konflikten.

– Ingen ur partiets ledning har försvarat mig utan i stället varit lika delaktiga i hatkampanjen i sociala och andra medier, skriver hon.

Sedan sommaren 2015 har Vänsterpartiet plågats av en intern strid om synen på heders- och kvinnoförtryck i landets förorter. En av kritikerna som menar att partiledningen med Jonas Sjöstedt i spetsen blundar för problemen är riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh.

– Om inte vänsten lyfter de här frågorna, vem ska då göra det? Jag har fått strida och ta mycket stryk för det här, det kan ingen sopa under mattan. Men i den här frågan fightas jag även inom partiet, säger hon.

Bråket nådde nya höjder i våras när Kakabaveh delade en rasistisk film på Facebook som målade ut somalier som våldtäktsmän och tjuvar. Hon menade att det var av misstag och bad om ursäkt, men försvarade samtidigt delar av innehållet i ett första skede.

Krav kom på att Kakabaveh skulle uteslutas, men så blev inte fallet. I stället stängdes hon av från utåtriktade aktiviteter i riksdagen under en månad.

Till attack igen - med ny bok

Några månader senare krävde Kakabaveh en ursäkt ifrån partiledningen. Partisekreteraren Aron Etzler (V) meddelade att det fanns planer på att ta in professionell samtalshjälp för att lösa krisen.

I sin nya bok "Amineh – inte större än en kalasjnikov” (Ordfront förlag), som precis kommit ut, skriver Kakabaveh om sin uppväxt i iranska Kurdistan, hur hon vid 13 års ålder ansluter sig till peshmerga-gerillan och om resan som tar henne till Sverige och riksdagen.

Men ett kapitel handlar om konflikten med V-partiledningen. Kakabaveh skriver om hur besviken hon är på sitt parti och menar att hennes ursäkt kring delningen av filmen inte har accepterats.

”Tidigare har jag aldrig känt mig ensam, utan vetat var mina kamrater finns. Men det som är självklart för peshmerga i de kurdiska bergen under extremt svåra omständigheter är tydligen inte självklart inom den svenska vänstern”.

Själv säger hon till Aftonbladet:

– Det har varit väldigt väldigt tufft. Under mina 30 år sedan peshmerga-tiden har jag aldrig känt mig så ensam, i ett parti där man sviker sin egen kamrat.

”Hoppas på samtal”

I boken skriver hon också:

”Samtidigt har ingen ur partiets ledning försvarat mig utan i stället varit lika delaktiga i hatkampanjen i sociala och andra medier”.

Hon tar även upp en händelse i Kista i våras, där partiledningen träffade svensk-somalier för att diskutera turbulensen. Enligt Kakabaveh, som inte fick vara med på mötet, så var det bara den iranska kvinnorättskämpen Marya Rashid som tog henne i försvar – och buades ut för det.

"Jag skäms över att min partiledning inte sa ifrån om hur hon behandlades och att de bara besvarade henne med tystnad", skriver Kakabaveh.

Aron Etzler berättar att han själv inte läst boken.

– Vi har varit väldigt tydliga och konsekventa. När Amineh delade filmen var det viktigt att hon bad om ursäkt för det och att vi behöver ha samtal med henne eftersom vi fått en förtroendekris, säger han.

Just nu planerar man när samtalen ska bli av och under vilka former.

– Jag hoppas att de startar så fort som möjligt, säger Etzler.