10 000 färre brott uppklarade 2016

Jonathan Jeppsson

Under årets första elva månader klarade polisen upp 10 000 färre brott än under samma period 2015.

Det är en minskning med cirka åtta procent.

– Vi är inte alls nöjda, säger Mats Löfving, chef för den Nationella operativa avdelningen.

2015 inleddes den största omorganisation inom polisen på 50 år.

Målet var en effektivare organisation som skulle komma närmare medborgarna. Men kritiken mot förändringen har varit omfattande både internt och externt. Samtidigt har polismyndigheten i framför allt storstadsområdena varit hårt ansträngd, bland annat av ett stort antal gängrelaterade skjutningar med dödlig utgång.

Resultatet är en kraftigt minskad uppklaringsprocent.

– Vi har redovisat ungefär 10 000 färre ärenden till åklagare november ut i år jämfört med november ut förra året. Varje ärende kan innehålla flera brott, säger Mats Löfving, chef för Nationella operativa avdelningen (NOA).

Det innebär att polisen lämnat 116 000 brottsärenden vidare till åklagare de första elva månaderna i år - en nedgång med cirka åtta procent jämfört med samma tidsperiod förra året.

Det är en rätt så kraftig nedgång?

– Ja, vi är inte alls nöjda. Det finns en massa skäl, så klart. Vi håller på med en stor reform samtidigt som polisen i storstäderna –Stockholm, Göteborg och Malmö – är väldigt ansträngda när det gäller att utreda och klara upp grova våldsbrott. Inte minst de i gängmiljö och inte minst kopplat till våra mest utsatta geografiska områden, säger Mats Löfving.

”Helt enkelt korkade”

Jerzy Sarnecki, professor i kriminologi vid Stockholms univeristet, är inte överraskad över det kraftigt fallande resultatet.

– Det visste vi alla att det skulle inträffa. Man kan inte kraftigt reformera en mycket svårreformerad organisation och förvänta sig kortsiktiga effekter i att de ska klara upp fler brott.

– När personalen är sysselsatt med de interna problem som uppstår är det självklart att kärnverksamheten blir lidande.

Han är samtidigt kritisk till hur reformen har genomförts.

– Jag tycker det var allvarliga brister i framför allt genomförandekommitténs arbete, där man begått ett antal allvarliga misstag. Grundfelet ligger inte hos den nuvarande ledningen som man spottar på hela tiden, utan i hur reformen var förberedd.

– Gör man något så genomgripande och stort så kommer det att ha kortsiktiga negativa effekter. De som inte förutsåg detta var helt enkelt korkade, säger Jerzy Sarnecki.

Färre mål hos domstolarna

Hos domstolarna sjunker nu också antalet inkomna mål. I landets hovrätter kommer resultatet landa på flera hundra färre i år jämfört med förra året och trenden är densamma när det gäller tingsrätterna.

– Vi får in färre mål, så är det. Det betyder inte att vi inte har något att göra, men vi har fått en rejäl nedgång av måltillströmningen under detta och förra året, säger Lennart Svensäter, chef för hovrätten över Skåne och Blekinge.

Hans uppfattning är att polisen inte hinner med sina utreda brott i samma utsträckning som tidigare.

– Jag skulle tro att det har med polisens begränsade resurser att göra och det är inte bra, säger Lennart Svensäter, som är orolig att trenden ska hålla i sig.

– Om inte polisen får ordning på sina utredningsresurser så finns det en risk att detta fortsätter.