Stefan Löfven pressas av KU om it-skandalen

Publicerad 2018-04-27

I dag avslutades KU:s granskning av skandalen på Transportstyrelsen – med utfrågning av statsminister Stefan Löfven (S).

Han pressades direkt om varför det dröjde så länge innan han informerades – ända till januari 2017.

– Jag borde ha fått informationen i februari 2016 då omfattningen av det här började klarna, säger Löfven själv.

Under våren har riksdagens Konstitutionsutskott, KU, frågat ut tjänstemän och politiker som varit inblandade i händelserna kring Transportstyrelsen, där säkerhetskänslig it-drift lades ut på entreprenad.

Under utfrågningarna har det stått klart att informationshanteringen inom regeringskansliet har haft stora brister. Bland annat att Stefan Löfvens nu avgångna statssekreterare Emma Lennartson fick information om riskerna med it-affären av Säkerhetspolisen i ett tidigt skede, men att hon först 1,4 år senare förde detta vidare till statsministern.

Pressades om att det dröjde

Varför det dröjde så länge innan Stefan Löfven fick veta är en central fråga i KU:s granskning. Det var också det som KU:s ordförande Andreas Norlén (M) direkt spetsade in sig på.

En förkyld och lite rosslig Stefan Löfven själv inledde med att läsa upp ett skrivet uttalande, där han upprepade det han tidigare sagt – att Transportstyrelse-affären är ”ett haveri”.

Statsministern slog fast att han menar att det finns tydliga rutiner i regeringskansliet som normalt fungerar bra, men som brast denna gång.

Han menade också att omfattningen av säkerhetsprobleme växte fram under affärens gång, vilket försvårat.

– Jag tycker att jag borde ha fått veta i februari 2016, då det framkommer mer om vad det här innebär och då det är klarlagt att det här är allvarligt, säger Löfven.

Han menade dock att detta i praktiken inte hade haft någon betydelse, eftersom frågan redan hanterades inom regeringskansliet.

Påminner om tsunamiaffären

Kristdemokraten Tuve Skånberg påminde i sin fråga om den kritik som tidigare riktades mot dåvarande S-regeringen i tsunamigranskningen, den så kallade Katastrofkommissionen. Då lyftes kritik om att det dröjde ett dygn innan statsminister Göran Persson informerades, nu tog det ett år och fyra månader, till januari 2017.

– Det var inte så att det i början av detta fanns en klar bild av händelseförloppet inom Transportstyrelsen och informationsöverföringen. Och det var därför jag tog initiativ till en genomlysning för att vi skulle få en komplett bild av hela händelseförloppet, säger Löfven.

– Tsunamikatastrofen, i all sin tragedi, det var en snabb händelse som föranledde vissa åtgärder. Här har vi en händelseutveckling som spänner över en längre tid.

Stefan Löfven menade i sina svar också att det länge funnits förvarningar om säkerhetsbrister inom Transportstyrelsen som hanterats på ett alltför slappt och naivt sätt. Han poängterade flera gånger att dessa varningar funnits redan 2009, då Alliansen satt vid regeringsmakten.

Löfven menade också att en viktig lärdom av Transportstyrelseaffären är att frågor som rör outsourcning av känsliga uppgifter måste tas på största allvar.

Löfven har flera gånger framhållit att han initierat en ”genomlysning” av affären inom regeringskansliet. Detta ifrågasattes av liberalernas Tina Acketoft som menade att ingen annan av de tidigare utfrågade har uppfattat att någon sådan gjordes.

– En genomlysning var helt nödvändig. Och resultatet av den finns i det material som regeringskansliet har lämnat till KU, säger Löfven.

Prickningar om en månad

Efter utfrågningen sa Stefan Löfven till Aftonbladet att informationsöverföringen brast, men att arbetet inom regeringen kan ha fungerat som det skulle.

Vems fel var det att informationen till dig dröjde så länge?

– Det är samverkande faktorer som gjort det. Jag borde ha fått information i februari 2016. Den borde ha ha kommit från Näringsdepartementet och Justitiedepartementet. 

Var det Anders Ygeman och Anna Johanssons fel?

– Det är inte så att informationslinjen ges statsråd till statsråd. Det finns en rutin för att detta ska ske men de har ansvar för att den här informationsöverföringen fungerar. Det finns det rutiner för. Det går inte att peka ut någon enskild person.

Hur kunde det bli så här, nu när du säger att det finns rutiner?

– Det kan faktiskt vara så, paradoxalt nog, att just eftersom ärendet hanterades och att det innebar bland annat skademinimerande åtgärder, att det faktiskt fungerade. Där pågick ett arbete mellan departement och myndigheter, det fungerade. Inga av myndigheterna krävde någon insats från regeringen. Det har jag också frågat myndighetscheferna om redan i fjol, om det var så att regeringen kunde gjort något mer, men då säger de nej, att arbetet pågått.

Mycket talar för att Stefan Löfven kommer att prickas av KU, som statsminister är han ytterst ansvarig för regeringens arbete. Det ses också som sannolikt att tidigare infrastrukturministern Anna Johansson får en prick av KU. Även Ann Linde, nu handelsminister och tidigare statssekreterare hos Anders Ygeman, ses som central i granskningen.

Vilka som kommer att prickas av KU, vilket i praktiken betyder att utskottet riktar allvarlig kritik, besvaras om drygt en månad, betänkandet är planerat till den 7 juni.

Vill du ha politiknyheter direkt i ditt flöde? Klicka här och gilla Aftonbladet Samhälle på Facebook!