Slussens nya bro tillverkas i Kina – ingen känner till utsläppen
Stockholm stad ställer inga miljökrav
Uppdaterad 2020-01-27 | Publicerad 2019-10-01
Stockholm framhåller sig som en av Europas främsta klimatstäder – men nya bron till Slussen tillverkas i Kina och fraktas hit.
Kommunen känner inte till hur det påverkar klimatet och det ställs heller inga miljökrav.
– Att transportera en sådan där sak runt halva världen är i högsta grad tveksamt. Det kommer inte fungera i det postfossila samhället, säger Staffan Laestadius, professor emeritus vid KTH.
Nya Slussen i Stockholm är ett av Sveriges hittills mest omfattande infrastrukturprojekt. När det är färdigt kommer en gigantisk gyllene bro sträcka sig mellan Södermalm och Gamla stan.
Bron kostar 198 miljoner kronor, är 140 meter lång och väger 3 700 ton. Men i stället för att låta bron tillverkas i Sverige eller Europa, som är känt för klimatsmart forskning på stål, görs den i Kina och fraktas till Stockholm med båt.
Klimatpåverkan för att frakta en så stor och tung stålkonstruktion är omfattande.
Enligt en uppskattning från IVL, Svenska miljöinstitutet, handlar det om 1 000 ton koldioxidekvivalenter. Det är lika mycket utsläpp som att köra en medelstor bil genom Sverige 3 500 gånger, eller flyga från Stockholm till New York 3 000 gånger.
Valde bort Tyskland – var för dyrt
Uträkningen avser endast hitresan, inte färjans returresa till Kina.
”Det finns också andra viktiga aspekter i miljöpåverkan från transporter, utöver klimatpåverkan, som till exempel försurning och partikelutsläpp, dessa är inte beaktade i den analysen.” skriver IVL i en kommentar till Aftonbladet.
Stockholm stad förklarar valet av tillverkningsplats med att få hamnar klarar av att bygga så stort. Det fanns en hamn i Tyskland – men den valde entreprenören Skanska bort eftersom det var dyrare. Hur stor prisskillnaden var vill Skanska inte avslöja.
Ingen insyn om miljöpåverkan
Joakim Larsson (M) är stadsbyggnadsborgarråd i Stockholm och har Slussen som sitt ansvarsområde.
– Det kommer naturligtvis ge avtryck på klimatet eftersom det är en av de största konstruktionerna som vi har. I Kina är det problematiskt med tillverkningen, det är el som är smutsig och så vidare, säger han.
Larsson understryker att Stockholm har ställt krav på miljön i upphandlingen. Men när Aftonbladet pratar med Eva Rosman, kommunikationsansvarig för Slussenprojektet, framkommer det att de ansvariga inte har en aning om hur stor miljöpåverkan är.
Det ställs heller inga miljökrav på tillverkningen och frakten till Sverige.
– Nej, det stämmer. Det finns en bilaga som handlar om miljöpåverkan som alltid följer med i kontrakten, det är de krav som ställs på entreprenören. Men vad jag vet får de bara omfatta de jobb som görs här i Sverige, säger Rosman.
Så fort en del tillverkas utomlands har ni ingen som helst insyn i klimatpåverkan?
– Nej.
Klimatkompenserar
Skanskas presschef Jacob Birkeland säger att ekonomi, hållbarhet och teknik styrt val av tillverkningsplats.
– Jag är trygg i att den uppnår kraven som staden och vi har på att det ska vara en hållbar bro ur dessa aspekter, säger han.
Jacob Birkeland säger att stålet tillverkas i en fabrik i provinsen Liaoning. Järnmalmen kommer troligen från Australien. Han kan inte redogöra för vilken klimatpåverkan tillverkningen har. Skanska klimatkompenserar dock för frakten. Men det är en ifrågasatt metod menar flera forskare på området.
– Vi har en mycket dramatisk klimatkris. Klimatkompensation minskar inte utsläppen nu. Klimatkompensation ska ske försiktigt och varsamt och när det inte finns några andra alternativ, säger Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling vid KTH, Kungliga tekniska högskolan, i Stockholm.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.