Tidigare kriminalkommissarien: Våldet går alltid i vågor

Publicerad 2023-03-08

Våldsdåden i Stockholm har åter ökat i antal – efter en lugn månad.

Att det går i vågor är fullt naturligt, menar den tidigare kriminalkommissarien Fredrik Gårdare.

– Konflikter mot andra och våld är ett kitt som håller ihop grupperingarna.

Februari blev betydligt lugnare än januari, då våldsvågen skakade Stockholm och Sverige. Men under mars har konfliktnivån i huvudstaden åter trissats upp med flera våldsdåd som kopplas till den pågående konflikten mellan Rawa Majid, ledare för Foxtrot-nätverket, och en ledarfigur inom Dalen-nätverket, kallad ”Greken”.

Att konfliktnivåer går från heta till kalla och sedan tillbaka igen är varken nytt eller något konstigt, förklarar Fredrik Gårdare. Han jobbar sedan sommaren med ett projekt mot våld och hot inom idrottsrörelsen men jobbade tidigare som polis och kriminalkommissarie med fokus just mot gängkriminaliteten.

– Det är helt naturligt att det ser ut såhär, att det går i vågor.

PLUS: Unik databas över gängen i Stockholm

”Funkar inte med fika”

Under februari tycktes polisens fokuserade arbete mot gängen, med en särskild sammansatt utredningsenhet centralt i Stockholm, få effekt. Man frihetsberövade ett stort antal personer och färre skjutningar och våldsdåd inträffade. Men nu tycks den sviten alltså vara bruten.

– Konflikter mot andra och våld är ett kitt som håller ihop grupperingarna. Det är en central del i hela den här problematiken. Det gäller både de mer välorganiserade grupperna, men också de mer kaosartat sammansatta gängen, säger Fredrik Gårdare.

Varför är det viktigt för gängen?

– Det får gruppen att hålla ihop och känna gemenskap. Ledarna jobbar mycket på en ”vi och dem”-känsla. Hela konceptet skulle falla om de inte hade konflikter och höll sams istället. Skulle de dela upp marknader och sitta och ha en fika över ett konferensbord, det skulle aldrig gå.

– Våldet är en norm. En historisk manlig norm. Våld ska vi använda för det är bra och löser saker. Det gör oss mäktigare. Vi får ett våldskapital.

Har det alltid sett ut så?

– Ja, alltid. Både i Sverige och utomlands. Jag besökte poliser som jobbade mot gängen i USA på 90-talet. Det var exakt samma problematik och normer där.

”Svårt att ta ikapp nu”

Fredrik Gårdare menar att de senaste årens intensifierade gängproblematik bygger på att polisen gav upp lite av sitt initiativ i samband med att man omorganiserade i mitten av 10-talet.

– Vi tappade ett grepp som vi hade. Vi hade inte kontroll, men en slags kontroll eftersom det inte spårade ur fullständigt. När vi omorganiserade så la vi ner många specialgrupper inom polisen. Till exempel sådana riktade mot gängkriminaliteten och sådana riktade mot narkotikaförsäljningen. Det är svårt att ta ikapp det nu.

Hur ser vägen framåt ut då?

– Det kommer bli jättesvårt att ta tillbaka det psykologiska övertaget som polisen hade. Att brottslingarna var rädda för att åka fast. Att uppklarningen har blivit sämre ger mer energi och självförtroende till de kriminella.

– Politiskt kommer det pratas och fokuseras på hårdare tag i form av ökade påföljder och fler paragrafer, mer avlyssning av i stort sett vem som helst. Det kommer hålla på ett tag tills någon i rummet säger, ”vänta nu, för det här verkar inte bli speciellt bra”. Men det tar ett tag, oavsett regering. Båda sidor är inne på samma spår. Men de har ingen aning om det faktiskt hjälper.

Är det en mjukare linje som behövs då?

– En viktig tårtbit är att faktiskt ta de som skjuter just nu, givetvis. De är totalt livsfarliga. Man måste in dem och sen göra en analys över vilka som kan rehabiliteras och vilka som måste förbli inlåsta. Det är inte så att jag inte tycker det är viktigt att ta i med hårdhandskarna, det gjorde vi förut när jag ledde arbetet i Stockholm. Vi låg så nära de gängkriminella att de inte kunde hålla på hur som helst. Det fungerade till viss del då.

Erik Melin