Nära en av tio utan jobb i år
Men det kan bli ännu värre enligt finansministern
Det ljusnar på den svenska ekonomiska himlen.
Ändå kommer nära var tionde gå utan jobb i år.
Det kan bli ännu värre. Hotet kommer från vaccinföretagen.
Finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade i dag sina nya prognoser för svensk ekonomi. På torsdag lägger hon regeringens förslag till vårbudgeten på riksdagens bord och den bygger på de nya prognoserna.
Kortfattat kan man uttrycka det så här: Ekonomin bromsade in igen under sista kvartalet förra året när den andra covidvågen rullade in över Sverige.
Men nu ser Magdalena Andersson att det ljusnar. Det börjar lätta under andra halvåret i år, men särskilt under nästa år, valåret 2022.
Andersson kallar pandemin det värsta som hänt världsekonomin sedan andra världskriget. Coronaåret 2020 krympte svensk ekonomi för första gången sedan finanskrisen i slutet av 00-talet. Bruttonationalprodukten, BNP, värdet av den samlade produktionen i landet, minskade med 2,8 procent.
Men senare i år bryter alltså solen fram igen. BNP ökar enligt Magdalena Anderssons prognoser med 3,2 procent. Tyngdpunkten i uppgången ligger i slutet av året.
Men nästa år går det ännu bättre. Då ökar BNP med 3,8 procent.
Men på arbetsmarknaden ser det inte fullt lika ljust ut. Skälen är flera.
För det första har regeringen öst pengar över näringslivet för att få företagen att övervintra, i runda slängar 400 miljarder kronor. En del av stödpengarna går till så kallade korttidspermitteringar. När hjulen börjar rulla lite snabbare igen kommer företagen först se till att de går upp till full tid med vanlig lön innan de börjar nyanställa.
Men det finns ytterligare ett skäl till arbetsmarknaden inte hämtar sig lika snabbt som ekonomin som helhet.
Det går bra för industrin. Men inte så bra för delar av tjänstesektorn, exempelvis delar av handeln, hotell och restauranger.
Den sektorn kommer alltså inte erbjuda unga, utomeuropeiskt födda och personer utan gymnasieutbildning sysselsättning i samma omfattning som vanligt.
Enklare jobb inom de här sektorerna brukar vara inkörsporten till arbetsmarknaden för de grupper som har svagast anknytning till den. Nu befarar finansdepartementet att arbetslösheten i de här tre grupperna kan bli högre än en fjärdedel.
Förra året var arbetslösheten 8,3 procent av arbetskraften mellan 15 och 74 år. I år blir den 8,7, alltså nästan en tiondel. När partierna möter väljarna 2022 kommer den sjunka till 7,9 procent enligt Magdalena Anderssons prognoser.
Men det kan skjutas i sank om vaccinationerna mot covid nu inte kan genomföras som planerat. Fortsatta restriktioner leder obevekligt till högre arbetslöshet än den finansministern nu ser framför sig just nu.
Arbetslösheten år för år
2020. 8,3 procent
2021. 8,7
2022 (valår). 7,9
Arbetslösheten som andel av arbetskraften mellan 15 och 74 år enligt finansministerns prognoser.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.