Nu är vi patrioter allihopa
Sverige har drabbats av flaggmani
Om ni mot förmodan missat det är vi alla patrioter nuförtiden. Det manifesteras bland annat av de svenska flaggor som hänger på väggen bakom ministrarna när de håller presskonferenser i regeringens högkvarter.
Som om det inte räckte med de tre fanorna på väggen så sitter en pin med svenska flaggan på Stefan Löfven och de andra ministrarnas kavajslag – eller motsvarande plats på annat klädesplagg.
Förklaringen till denna flaggeufori, mani skulle man också kunna säga, från regeringens sida uppges vara att visa nationell samling. Enade vi stå och söndrade vi falla.
Det kan ligga mycket i det, i krisens tid måste vi kämpa tillsammans – annars kommer det att gå åt pipsvängen.
Men kräver det flaggor i parti och minut? När kungen höll sitt tal till nationen från karantänen på Stenhammars slott syntes ingen fana till. Det gick bra ändå.
Svenska flaggan daterar sig från mitten av 1500-talet och är till formen ett plagiat av den danska.
Färgerna kommer från riksvapnets gyllene kronor på blå botten.
Firandet av flaggan är ganska ungt, från 1890-talet. 1983 blev svenska flaggans dag nationaldag och numera också helgdag.
Längst i sitt flaggivrande har kanske USA gått. Den amerikanska trohetseden, pledge of allegiance, svärs till flaggan och nationen vid olika högtidliga tillfällen, exempelvis under öppnandet av kongressen i Washington DC. Formellt blev det en trohetsed mitt under brinnande krig, 1942.
President Donald Trump anser, liksom sin franske kollega Macron, att han befinner sig i krig nu också. Fienden är ett osynligt virus.
Fullt så dramatiskt har inte statsminister Stefan Löfven uttryckt sig. Han brukar nöja sig med att ”det är allvar nu”.
Men trots det trampar vi på i de amerikanska fotspåren. Flaggorna hänger draperade på väggen, nästan som om man befann sig i Ovala rummet i Vita huset.
Men får fanorna bakom ryggen på Löfven och andra ministrar och potentater oss att känna oss mer enade i uppgiften att brotta ner coronafienden?
Jag ställer mig frågande. För att inte säga direkt tveksam.
Däremot tror jag att de har en helt annan effekt. Flaggorna signalerar att det pågår något viktigt eller till och med avgörande.
Men för att uppnå den effekten måste flagganvändandet ransoneras. Allt är nämligen inte viktigt.
Hissa flaggan och känn dig som en patriot? Kanske. Eller också räcker det med att vi går igenom en svår tid för att väcka känslan av att stå sida vid sida.
Fem saker att hålla koll på i veckan
Ganska bortglömd
- Det är 40 år sedan i morgon som Josip Tito dog efter 45 år i Jugoslaviens ledning, de sista som president på livstid. Titos variant av socialism kallades titoism och hade ett något mänskligare ansikte än i vissa andra länder.
Mycket intressant fråga
- En av Bryssels tankesmedjor håller på onsdag ett intressant seminarium. Det handlar om coronakrisens effekter på klimatarbetet. Är man positiv kan det ge en skjuts. Mänsklig inaktivitet har gjort luften klar över delar av klotet. Klimatet går alltså att påverka.
Riksdagen tuffar på
- Man kan tro att landets högsta beslutande instans har lagt ner verksamheten under coronakrisen. Man hör nämligen inte talas om den. Men den lever i högsta grad, sällan har regeringens förslag varit så förankrade där som nu. Denna vecka blir det debatter under tre dagar.
Tysklands kapitulation
- 8 maj 1945 kapitulerade Tyskland och Andra världskriget var dämed slut i vår del av världen. Man kunde tänka sig att det var något att fira även tre kvarts sekel. Men folksamlingar är inte tillåtna någonstans. Vi får minnas krigsslutet för 75 år sedan ändå.
Europadagen
- Dagen efter, den 9 maj, firas Europadagen till minne av Robert Schumans deklaration fem år efter krigsslutet. Den syftade till att bevara Andra världskrigets fred och utveckla välståndet. Den ledde till Kol- och stålunionen, embryot till dagens EU. Dagen är en av unionens symboler.
Veckans citat
”Det är fortfarande sant att detta är den största enskilda utmaningen det här landet stått inför sedan kriget”.
Boris Johnson, brittisk premiärminister först dagen tillbaka på jobbet efter covid-9
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.