Demokratin i Sverige går att avskaffa på något år

Det är inte med militärt våld eller revolutioner som frihet numera avskaffas, skriver Oisín Cantwell.

Demokratin i Sverige går att avskaffa på något år.

Det är glädjande att det finns en växande politisk vilja att stärka skyddet i grundlagen mot införande av diktatur.

Den andra meningen i ingressen må låta överdriven, alarmistisk, kvällstidningsjournalistik på speed, men många vet nog inte hur svagt värnet för vår frihet är.

Att det i år har gått 100 år sedan både kvinnor och män för första gången fick rösta i val i riksdagen hindrar inte att demokratin snabbt och enkelt kan röstas bort.

Det räcker med att en populistisk majoritet i riksdagen gör drastiska förändringar i grundlagen, utlyser extraval och sedan fastställer förändringarna.

 

För inte särskilt många år sedan hade detta tankeexperiment framstått som någonting som mest intresserade kufiska professorer i juridik och deras mest nördiga studenter.

Men bara ett par flygtimmar bort från Riksdagshuset på Helgeandsholmen ligger EU-länder som Polen och Ungern, där makten gör betydande ansträngningar för att inskränka såväl demokrati som mänskliga rättigheter.

Det är inte med militärt våld eller revolutioner som frihet numera avskaffas. Det sker med mer sofistikerade metoder än så.

Och det tredje största partiet i riksdagen tycks ha Budapest och Warszawa som förebilder.

Det är därför utmärkt att Centerledaren Annie Lööf i går var stor politiker nog att ägna stora delar av sitt sommartal åt ett ämne hon knappast vinner val på.

Hon krävde bland annat att det ska behövas kvalificerad majoritet, det vill säga två tredjedelar av rösterna, för att riksdagen ska få peta i grundlagarna.

Dessutom vill Centern att domstolarnas oberoende ska stärkas.

Moderaterna har gjort liknande utspel de senaste åren. Ungefär samma budskap som Lööfs, men också bland annat ett stärkande av domstolarnas rätt att pröva om nya paragrafer som riksdagen stiftar är förenliga med grundlagen.

 

Att det är borgerliga partier som driver de här frågorna är ingen slump. Socialdemokraterna börjar alltid muttra och skruva på sig då krav höjs för att stärka den liberala demokratin.

Det finns historiska förklaringar till detta. Högern har länge varit anhängare av maktdelning, att det ska finnas brandväggar mellan den dömande, lagstiftande och verkställande makten.

Sossar har hyllat folksuveränitetsprincipen. All offentlig makt utgår från folket.

Det här märks bland annat i den halvmesyr till grundlagsutredning som regeringen tillsatte i fjol.

Förvisso finns lovvärda inslag om stärkt grundlagsskydd och om domstolarnas självständighet, men utredaren ska även arbeta fram förslag om att inskränka vår frihet.

Nu kommer inte jag att ligga sömnlös om det blir olagligt att delta i en terrorgrupp, men att öppna dörren till inskränkningar av den grundlagsfästa föreningsfriheten är vanskligt.

 

I rättvisans namn bör emellertid nämnas att sossarna i modern tid har skärpt sig. Det visade sig bland annat i den stora grundlagsreformen 2011, då det demokratiska skyddet stärktes avsevärt.

De socialdemokratiska representanterna i den utredningen gjorde sig i och för sig till jätteproppen Orvar i vissa frågor och bromsklossade för allt vad tygen höll, men vek ner sig.

Och apropå den grundlagsreformen: Lööf kräver också att en författningsdomstol som kan ogiltigförklara lagar ska inrättas.

Jag har varit inne på liknande tankegångar. Men kunniga jurister har påpekat att det skydd som stärktes med 2011 års reform, då bland annat kravet på att övertramp mot grundlagen måste vara ”uppenbara” slopades, räcker långt.

 

Kanske är det tillräckligt att stärka Lagrådet, den myndighet som ska granska lagförslag innan de träder i kraft.

Som det är nu struntar regeringar (av såväl röd som blå kulör) mellan varven fullständigt i justitierådens synpunkter.

Med stundom bedrövliga resultat i form av stiftade lagar som domstolar inte kan tillämpa och som slängs i papperskorgen.

Men detta är juridisk överkurs. Det viktiga är att någonting händer. Vi kan inte ta demokratin för given.