Mejla

Wolfgang Hansson

Kräva hårdare åtgärder är det enkla

Publicerad:

KOLUMNISTER

Att kräva hårdare åtgärder är det enklaste som finns.

Det gäller inom kriminalpolitiken såväl som inom coronabekämpningen.

Längtan efter handling är viktigare än åtgärdernas bevisade effektivitet.

Trots att Sverige nu har rekordhårda restriktioner är det många som inte är nöjda. Mer måste stängas ner. Nästan allt. Bara då kan vi rädda liv och få bukt med smittan.

När Danmark nu stänger restauranger (får ha öppet för hämtmat), skolor från femte klass och gym blickar många längtansfullt över sundet. Tänk om Sverige kunde vara lika tuffa!

De glömmer att vi i vissa avseenden är tuffare än Danmark. Där får tio personer samlas. I Sverige bara åtta. Och butikerna håller öppet även hos grannen.

Det är de lägre dödstalen i Danmark (och övriga nordiska länder) som får oss att känna oss misslyckade. Vi utgår ifrån att det faktum att vi har fler döda bara kan bero på den svenska strategin. När den kan finnas andra förklaringar.

Dansk polis leder av fordon för gränskontroll - stickprovskontroll - på Pepparholm mellan Öresundsbron och Öresundsbroförbindelsens tunnel i november 2020 under den pågående coronapandemin.
Foto: Johan Nilsson / TT
Dansk polis leder av fordon för gränskontroll - stickprovskontroll - på Pepparholm mellan Öresundsbron och Öresundsbroförbindelsens tunnel i november 2020 under den pågående coronapandemin.

De som vill ha en hård nedstängning tittar inte lika gärna på länder som Belgien, Italien, Spanien eller Storbritannien. Länder som trots upprepade mycket hårda restriktioner har klart högre dödstal än Sverige.

Lockdowns är uppenbarligen inte en metod som fungerar annat än för att tillfälligt minska smittan och dödstalen. Smittan försvinner inte på något mirakulöst sätt utan dyker upp igen när restriktionerna släpps. Det visar dödstalen så här långt sett över hela pandemin.

Dessutom har Sverige en grundlag som gör det väldigt svårt att begränsa människors rörelsefrihet.

Corona är ett gigantiskt stresstest för samhället och dess individer. Vi reagerar alla olika när nationen och världen drabbas av en svår kris som vi inte vet hur vi ska hantera. Där inget facit finns.

Mer applåder

Många vill se robust handling. Ju mer extrema åtgärder desto mer känsla av handlingskraft.

På ett plan går det att jämföra med den gängkriminalitet som drabbat Sverige i form av dödsskjutningar och sprängningar. Vi vill slå till med storsläggan för att få stopp på det. Helst nu.

Ju tuffare åtgärder desto mer applåder från delar av allmänheten. Trots att ingen kan säga om storsläggan verkligen är mest effektiv.

Pandemin är gängkriminalitet upphöjt till tio. För varje dag som dödstalen stiger höjs de röster som kräver hårdare åtgärder.

Jag säger inte att de nödvändigtvis har fel men ser vi oss runt i Europa finns det inte mycket som talar för att det fungerar.

Att ha tillräckligt hårda restriktioner för att inte sjukvården ska kollapsa verkar det finnas en allmän enighet om. Men tåget för att bli av med smittan verkar ha gått för länge sedan.

Nationalekonomen Lars Jonung deltar i en internationell studie vid John Hopkins universitetet i USA där man ur ett brett perspektiv tittar på coronabekämpningen.
Han säger till Sveriges Radio att de preliminära resultaten visar att lockdowns "haft små eller ingen effekt alls på dödligheten" i covid-19. Men han varnar för "katastrofala ekonomiska effekter" av nedstängningar.

De flesta misslyckas

Detta är inget försvarstal för den svenska strategin. Det är uppenbart att Sverige misslyckats på ett antal områden i sin coronabekämpning men så är det för de flesta länder. Även de med lockdowns.

De få som lyckats har kombinerat restriktioner med stängda gränser, obligatorisk karantän, aggressiv testning och smittspårning.

Japan, Sydkorea, Taiwan, Kina, Vietnam, Thailand, Nya Zeeland tillhör de lysande undantagen. I viss mån även våra nordiska grannar.

Stänger vi alla shoppingcentra, alla skolor och restauranger så minskar givetvis människors benägenhet att röra sig ute i samhället men det händer också andra saker.

Människor blir arbetslösa, kanske för många år framåt när företag går omkull. Det innebär lägre inkomster och sannolikt förkortade liv.

Foto: TT
Socialminister Lena Hallengren (S), statsminister Stefan Löfven (S), vice statsminister Isabella Lövin (MP) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson talar om råden inför jul och nyårshelgerna.
Foto: ADAM IHSE / TT
Ett öde Nordby shoppingcenter utanför Strömstad som i normala tider innan jul skulle vara fyllt av shoppingsugna norrmän. Men med covid och stängda gränser uteblir handeln.

Ungdomar får en bristfällig utbildning vilket ger dem sämre utvecklingsmöjligheter i framtiden. Något som också påverkar livslängden negativt. Fattigdom och klyftor ökar.

Vi verkar ha svårt att ta in att det inte finns någon smärtfri medicin mot corona. Inte ens nu när ett vaccin står för dörren. Hur vi än agerar får vi betala ett högt pris i människoliv och lidande.

Dödstalen i dag är lätta att räkna. Vi konfronteras med dem varje dag. De i framtiden svårare att säkert fastställa och därför mer diffusa och avlägsna. Men de finns där.

Vilken som var den bästa avvägningen kommer att visa sig först flera år efter att pandemin är över.

Men besluten måste fattas nu. Det gör det så svårt att veta vad som är rätt.

Publicerad: