Förvandlingen från dödsföraktande till Europas försiktigaste
För få ledare finns det ett så tydligt före och efter coronaviruset som för Boris Johnson.
Vid utbrottet var han dödsföraktande i sin inställning till smittan. Nu har han blivit en av Europas försiktigaste.
Både han själv och Storbritannien har drabbats hårt.
Storbritannien tillhör de länder i Europa som mest långsamt går fram med att öppna upp.
Boris Johnson har fullt sjå att hålla de konservativa krafter som snabbt vill öppna upp ekonomin stången. Normalt hade han själv hört till de djärva och dödsföraktande som sett det som lika viktigt att rädda ekonomin som att rädda människoliv.
Men hans egen nära döden-upplevelse verkar ha påverkat Boris Johnson djupt.
I inledningen av krisen visade han ingen som helst insikt om riskerna för en coronapandemi i Storbritannien. Hans inställning påminde en hel del om president Donald Trumps. Lättsinnig, arrogant, tuff och segerviss.
Johnson stoltserade med att han minsann vågade ta alla i hand, inklusive coronasmittade, och att han tänkte fortsätta med det.
Sedan blev den brittiske premiärministern själv sjuk i covid-19 och borta i närmare en månad. Vi vet inte hur nära han egentligen var att stryka med men uppenbarligen är det hans egen uppfattning att sjukdomen kunde ha tagit hans liv om det inte varit för de duktiga läkarna och sjuksköterskorna som vårdade honom.
Märkt av sjukdomen
När han för några dagar sedan levererade ett förinspelat tal om hur landet ska hantera pandemin framöver var han fortfarande synbart märkt av sjukdomen.
Borta var övermodet och det frejdigt pojkaktiga trotset. Fram trädde en allvarligare, nedtonad och välkammad premiärminister.
Nu tillhör han de ledare i Europa som går mest försiktigt fram med att låta samhället återgå till någon slags normalitet. Han har en svår balansgång att gå mellan de inom hans eget parti som trycker på för att gå snabbare fram och de som likt han själv vill vara mer försiktiga.
På väldigt kort tid har Storbritannien gått från att vara ett land som inte trodde sig vara särskilt drabbat av viruset till att vara nationen med de högsta, absoluta dödstalen i Europa.
Över 40 000 britter har avlidit. Precis som i Sverige har många inom äldreboenden blivit smittade.
Britterna riskerar också att drabbas av en dubbel smäll. Först effekterna av att landet lämnat EU och ovanpå det coronapandemin.
Förra veckan varnade den brittiska riksbanken för att landets ekonomi kan krympa med 14 procent under 2020.
Skyller på corona
För Boris Johnson är detta både en risk och en möjlighet nu när han ska förhandla fram ett nytt frihandelavtal med EU samtidigt som man ska hantera pandemin. Förhandlingar med Bryssel går väldigt trögt samtidigt som deadline närmar sig och Johnson hittills hårdnackat vägrat gå med på en förlängning.
Johnson maktinnehav vilar helt på att han kan göra brexit till en framgång. Det var det budskapet han vann valet i december så överlägset på.
Många utgår ifrån att den brittiska regeringen kommer att skylla hela den ekonomiska nedgången på coronakrisen och låtsas som att brexit tvärtom är bra för ekonomin.
När Johnson vann sin jordskredsseger såg oppositionspartiet Labour ut att vara borta från makten för lång tid framöver. Sedan dess har man bytt ut vänsterledaren Jeremy Corbyn mot den yngre mittenpolitikern Keir Starmer som många tror kan ge Labour ett lyft tack vare coronapandemin.
Inte minst eftersom kritiken från både allmänheten och experterna är mycket hård mot Boris Johnsons sätt att hantera krisen.
Opinionsmätningar visar att en tredjedel av britterna tycker att Johnson och hans regering agerade för sent. Även den brittiske regeringens tidigare vetenskaplige rådgivare David King anser att Johnsons regering mycket snabbare borde ha stängt ner det brittiska samhället och påbjudit social distansering.
Onödigt många döda
Hans, och många andras, uppfattning är att onödigt många britter avlidit i covid-19 därför att Johnson inte tog virusvarningarna från Kina tillräckligt allvarligt.
Det finns också kritik mot att de konservativas hårda besparningar inom sjukvården och övrig offentlig sektor efter finanskrisen 2010, gjorde att landet var illa förberett för pandemin.
Nu försöker Johnson i efterhand kompensera bristen på kraftfulla åtgärder med en säkrare takt tillbaka till normalläge.
Om det räcker för att återvinna folkets förtroende återstår att se.