Tack vare barnmorskan fick även jag lite njutning
Jag har blivit beordrad av min redaktör att uttala mig om krisen i förlossningsvården.
Först lite bakgrundsfakta. Som jag har förstått det så har alla barnmorskor sagt upp sig.
De står inte ut helt enkelt. Tydligen är arbetssituationen vidrig. Väldigt stressig och de är även underbemannade. Sedan var det något om patientsäkerheten samt att lönen är på tok för låg.
Rent spontant känner jag att det är en skam att det ska se ut så här och att något måste göras. Barnmorskor hjälper nytt liv att komma till världen, det finns inget viktigare yrke, och de förtjänar vår tacksamhet och respekt. De bör ges de medel de behöver för att utföra sitt värv.
Visst finns det dem som menar att barnmorskor mest uttalar sig tvärsäkert om saker de inte har en aning om, som att spädbarn ska sova på rygg. Vilket de sen plötsligt – lika tvärsäkert – hävdar ska vara på mage. Eller att de kommer med medeltida idéer om att kvinnor måste ha mens trots att det finns medicin mot det. Samt att man lika gärna, i en förlossningssituation, kan byta ut dem mot en doula som ju dessutom ställer upp nästan gratis. Doulor finns det gott om, då var och varannan kvinna över 35 har utbildat sig till det.
En del menar även att man inte behöver oroa sig för dessa massavgångar – för var ska de ta vägen? Förlossningsvården är ju den enda arbetsplatsen som efterfrågar deras kompetens. Ingen annan bransch söker efter folk som kan avgöra hur många centimeter livmodermunnen har öppnat sig. De kommer nog tillbaka vad det lider.
Och det sägs att de kan glömma sina krav på 8 000 kronor mer i månaden. 8 000 kronor mer i månaden?! Även om man hade velat och kunnat ge dem det hade man ju inte gjort det. 8 000 mer i månaden? Jo, jag tackar jag.
Ja så tycker en del.
Men personligen har jag bara jättebra erfarenheter av barnmorskor och är därför villig att ge dem allt de begär. De två barnmorskor som assisterande vid mitt barns förlossning var toppen, på alla sätt och vis.
I och för sig så var det väl lite konstigt att de rekommenderade akupunktur som smärtlindring till mitt barns mor. Eftersom det inte funkar. Rent hokuspokus, men förutom det var de grymma. Proffsiga, närvarande och spred trygghet i en otrygg situation. Dessutom var de rättvisa! Och det tycker jag är viktigt.
Ta bara detta exempel. Mitt snart blivande barns moder står och drar i sig lustgas. Jag blir själv mer och mer nyfiken på att prova men varje gång jag försöker ta lustgasmasken från henne så slår hon till min hand och säger något om smärta och värkar. Detta upprepas så många gånger att hela situationen blir olustig. Men så, när min hand snärtas till för femtielfte gången, så griper en av barnmorskorna in och säger: men låt honom prova! Var inte så himla snål och självisk! Den sista meningen var outtalad men stod klar för alla.
Så tack vare barnmorskan fick även jag lite njutning den kvällen.
Men det bästa med mina barnmorskor var att de såg mig och uppskattade mig, vilket är mer än man kan säga om mitt barns moder. Efter att allt var över så kom de fram till mig och sa: Gud vad bra du var under förlossningen! Det hade inte gått utan dig.
Så sa de. Det hade inte gått utan mig. Himla fint sagt. Så sa inte mitt barns mor.
Men barnmorskorna de tyckte att äras den som äras bör. Och för det anser jag att de förtjänar 8 000 kronor mer i månaden.