Vårt Natomedlemskap bara en bricka i ett spel
De turkiska dimridåerna tätnar.
När Turkiets utrikesminister säger att det inte finns någon koppling mellan att USA ska sälja stridsflyg till Turkiet och Sverige Nato-ansökan är det ungefär som att påstå att det inte finns något samband mellan klimatförändringarna och den senaste tidens extremväder.
Vi vet inte vad som egentligen sades på mötet mellan USA:s utrikesminister Anthony Blinken och hans turkiske kollega Mevlut Cavusoglu bortsett från de stela artighetsfraserna innan mötet startade.
Men är det någon gång det gäller att hålla isär den offentliga retoriken och vad som sker bakom kulisserna är det nu.
Det ligger varken i Turkiets eller USA:s intresse att öppet erkänna den utpressningssituation som råder. Det skulle se illa ut för båda.
USA har dessutom tidigare sagt att de inte tänker låta sig pressas att sälja stridsflyg mot att Turkiet godkänner Finland och Sverige som Nato-medlemmar.
”Separata frågor”
Mevlut Cavusoglus ord efter mötet i går att det inte finns någon koppling mellan vapenaffären och de nordiska länderna Nato-ansökningar spelar i samma division.
– De två sakerna bör hanteras som två helt separata frågor, deklarerade Mevlut Cavusoglu samtidigt som han bedyrade att USA inte ställt som krav för att sälja planen att Turkiet godkänner Sveriges och Finlandas Nato-ansökningar.
Blinken kommenterade överhuvudtaget inte saken.
Ser man på den faktiska situationen kan man konstatera följande.
Kalla handen
Turkiet har länge velat köpa nya stridsflygplan från USA. De har fått kalla handen sedan de 2017 köpte det ryska luftvärnssystemet S-400 mot USA:s tydliga invändningar.
Som straff kastade USA ut Turkiet från processen att få köpa det moderna stridsflygplanet F-35. Sedan dess har Turkiet suttit i frysboxen och inte heller fått köpa det äldre planet F-16. Inte ens moderniseringskit till de 79 F-16 Turkiet redan har.
Så ansöker Sverige och Finland om Nato-medlemskap i våras. I sonderingssamtal som förs med alla Nato-medlemmar ställer sig Turkiet positivt till att välkomna Sverige och Finland i Nato. Ända tills Erdogan plötsligt ändrar sig och börjar anklaga länderna för att låta kurdiska terrorister härja fritt i sina hemländer. Men den han egentligen vill sätta press på är USA.
När USA inser att Erdogan tänker lägga krokben för en strategiskt oerhört viktig utvidgning av militäralliansen börjar Biden-administrationen svänga om F-16 planen.
Under hela sin tid i Vita huset har Biden hållit Erdogan och Turkiet på en armlängds avstånd. Cavusoglus visit hos Biden i går var hans första besök i Washington under Bidens två år vid makten.
Det säger en del om hur frostiga relationerna varit mellan två av Natos viktigaste medlemmar.
Bakslag för Putin
Möjligen talar den turkiske utrikesministern sanning när han hävdar att Blinken inte ställt som krav för vapenaffären att Turkiet ska rösta in Sverige och Finland. Det behöver inte sägas rakt ut. Men det är ett underförstått villkor.
Om inte annat blir det mycket svårt att få igenom vapenaffären i kongressen om Turkiet antingen inte redan godkänt de två nordiska länderna eller gett ett löfte om att göra det.
Med Sverige och Finland får Nato två värdefulla tillskott som stärker alliansens front mot Ryssland i norr och öster.
Det är samtidigt ett svårt bakslag för Putin och Ryssland som får en ny 135 mil lång gräns direkt mot ett Nato-land.
För Putin är det en signal att de krav han ställt på en ny världsordning där Ryssland har rätt till en egen intressesfär har fått rakt motsatt effekt.
Nato-utvidgningen är en av de geopolitiskt och strategiskt viktigaste frågorna för USA just nu. Det är helt otänkbart att supermakten inte indirekt skulle villkora en stor vapenaffär med Turkiet i det här läget. Även om de sker i slutna rum.
Kan stoppa godkänd affär
Även i den amerikanska kongressen är stödet för ett svenskt och finskt Nato-medlemskap kompakt hos både demokrater och republikaner. Däremot finns det ett antal demokratiska ledamöter som inte vill sälja vapen till Turkiet på grund av Erdogans allt mer diktatoriska tendenser och brott mot mänskliga rättigheter. Möjligen kan de tänkas ändra sig ifall Turkiet godkänner medlemskap för Sverige och Finland. Knappast annars.
Kongressen kan dessutom när som helst fram till att planen levererats på kort varsel stoppa en redan godkänd affär ifall Turkiet fortsätter vägra ge upp sitt motstånd mot Sverige och Finland.
Vad vi ser nu är en diplomatisk dans där Sveriges och Finlands Nato-medlemskap är en bricka i ett större spel.
Dimmorna ligger tätare än i Lützen men kan ändå inte helt skymma sikten.