USA-bråk kan orsaka ekonomisk härdsmälta i hela världen
Hur skriver man om en kris som om den inträffar riskerar att skaka världens finansiella system i grunden men som alla tror kommer att undvikas i sista stund?
Allt beror på om republikanernas ledare Kevin McCarthy gör allvar av sitt hot att vägra höja USA:s skuldtak.
Ska man slå på trumman och varna eller tiger man och utgår från att allt löser sig till slut?
Vi har sett liknande kraftmätningar förr. Senast 2011 då republikanerna förde USA till randen av en ekonomisk katastrof genom att vägra höja skuldtaket så att USA kunde betala sina räkningar.
Den gången nåddes en lösning så sent inpå deadline att USA fick sitt kreditbetyg sänkt och världens börser upplevde sin värsta vecka sedan finanskrisen 2008.
Allting är egentligen en politisk kamp där republikanerna försöker pressa ut politiska eftergifter i utbyte mot att gå med på att höja skuldtaket.
Det kan tyckas som ett ansvarslöst beteende men tanken är att det ska hjälpa dem att vinna valet 2024 som också råkar vara ett presidentval.
Men det är ett högt spel McCarthy spelar. Kan inte USA betala sina räkningar innebär det inte bara ekonomisk ruin för många amerikaner. Hela världen riskerar att skakas av en ekonomisk härdsmälta. Och republikanerna kommer att få skulden för det.
Den här gången seglade den potentiella krisen upp sedan finansminister Janet Yellen varnat för att det efter 1 juni inte längre finns tillräckligt med pengar i den amerikanska statskassan för att betala landets räkningar. Datumet är dock inte skrivet i sten.
Fanatiska talesmän
USA lever sedan lång tid tillbaka över sina tillgångar. Det har resulterat i ett gigantiskt budgetunderskott. Men eftersom dollarn är en så stark valuta och amerikanska statspapper anses säkrast i världen har landet inga problem att få låna pengar på bra villkor.
Men för att tvinga de styrande att handskas försiktigt med skattebetalarnas pengar har det länge funnits ett skuldtak. Helt enkelt en summa som blir en gräns efter vilken staten inte får låna upp mer pengar även om man kan det.
Under många år höjdes skuldgränsen mer eller mindre automatiskt men i takt med att den amerikanska politiken blivit alltmer polariserad har skuldtaket av framförallt republikanerna använts som ett politiskt vapen.
Det blev extra tydligt under Donald Trumps period som president. Han höjde utgifterna rejält genom att stötta privatpersoner och företag under pandemin. Den gången var det inga republikaner som hotade med att inte höja skuldtaket eller klagade över att utgiftsökningen var oansvarig.
Det är när det sitter en demokrat i Vita huset som republikanerna blir närmast fanatiska talesmän för finansiell disciplin.
Den gångna mandatperioden har Biden drivit igenom flera stora reformpaket för att hjälpa till med återhämtningen efter pandemin och för att få fart på den gröna omställningen i USA.
Låst läge mellan Biden och McCarthy
Reformer som republikanerna i grunden ogillar eftersom de ökar de statliga utgifterna.
Republikanernas grundinställning är att staten ska göra så lite som möjligt.
Alla är överens om att USA:s stora budgetunderskott är ett problem. Däremot är man helt oense om hur det ska lösas.
Republikanerna vill betala av på statsskulden genom att skära ner statens utgifter. Något demokraterna bestämt avvisar.
Demokraterna vill i stället höja skatterna för företagen och de rika. Något republikanerna absolut inte kan tänka sig gå med på.
Ännu finns inga tecken på en uppgörelse mellan Biden och McCarthy. När de två träffades i tisdag för att försöka hitta en kompromiss satt de demonstrativt långt ifrån varandra i Ovala rummet. Inget kom ut av mötet utom att de ska träffas igen och beskedet att båda inser lägets allvar.
Nu ökar pressen dag för dag på att lösa situationen.
Läget försvåras av att inget parti själva kan avgöra frågan. Demokraterna har en liten majoritet i senaten och republikanerna behärskar med tämligen knapp marginal representanthuset. Nästa års presidentval komplicerar dessutom situationen eftersom båda partier vill positionera sig på ett sätt som de tror ska ge dem segern.
Räknar kallt med en uppgörelse
Än så länge har panikstämningen inte börjat sprida sig till världens börser. Alla räknar kallt med att det blir en uppgörelse. Men ju närmare den 1 juni vi kommer utan att det finns en lösning desto skakigare kommer det att bli.
För många är det otänkbart att USA skulle kunna gå i konkurs men om det verkligen händer så är följderna oöverblickbara. USA har ansetts vara själva garanten för finansiell stabilitet i världen.
Exakt vad som händer om USA ställer in betalningarna är omöjligt att säga eftersom det aldrig skett tidigare. Så låt oss hoppas att vi slipper få reda på det. Världen har tillräckligt med kriser utan att vi ska behöva utstå en som amerikanska politiker tillverkar på egen hand.