Mejla

Johanna Frändén

Franska lokalvalen är en enorm övning i demokrati

Publicerad:
Uppdaterad:
Två vallokalsarbetare med munskydd sitter bakom skyddsglas i en vallokal i Paris under söndagen.
Foto: Thibault Camus / TT
Två vallokalsarbetare med munskydd sitter bakom skyddsglas i en vallokal i Paris under söndagen.

Att fransmännen skulle straffa sittande regering i dagens lokalval var väntat.

Att en grön våg skulle svepa in över landet var däremot inte självklart.

Men när rösträkningen är klar kan Frankrikes miljöparti utropa sig som sensationell vinnare i flera storstäder.

Förlorare är möjligen demokratin som sådan, efter det lägsta valdeltagandet i landet på över 60 år.

 

Lyon, Strasbourg, Marseille, Bordeaux, Paris. Listan på stora städer som får en grön borgmästare, eller en som allierat sig med det franska miljöpartiet, är imponerande efter dagens lokalval i Frankrike.

I ett land där makten traditionellt skiftat mellan socialister och konservativa har det franska politiska landskapet skakats om ordentligt de senaste åren. I och med tvekampen mellan högerextrema Marine Le Pen och liberala Emmanuel Macron i presidentvalet 2017 var en lång svit bruten. Redan i EU-parlamentsvalet förra året gav fransmännen en indikation på att också de gröna, Europe Écologie Les Verts, till slut gjort entré på riktigt i fransk politik.

 

Att Emmanuel Macrons parti La République en marche inte skulle kamma hem många kommuner i kväll var väntat. Borgmästarvalet är en lokal historia med lång tradition i Frankrike, där relationen mellan väljarna och deras politiska representanter på många håll är ganska intima. Macrons nya rörelse har haft svårt att bygga ett riktigt gräsrotsengagemang under sin tid vid presidentmakten. Under de turbulenta tre år som gått har impopulära åtgärder som pensionsreformen och oviljan att lyssna på Gula västarna gjort att Emmanuel Macrons stöd sjunkit betänkligt.

Länge spåddes det att hans motståndare i presidentvalets andra omgång 2017 Marine Le Pen skulle förbli den enda riktiga politiska oppositionen att räkna med. Nu skulle Nationell samling, före detta Nationella fronten, befästa sin position som utmanare om Élyséepalatset. Och ett litet framsteg kunde partiet räkna in tidigt på kvällen, när deras kandidat Louis Aliot – för övrigt Marine Le Pens före detta partner – valdes till ny borgmästare i Perpignan i södra Frankrike. Det är den största staden hittills där en företrädare för det högerextrema partiet får makten, även om Aliot kandiderade som ”självständig” kandidat, utan Nationell samlings logga.

Foto: Christophe Ena / TT
En kvinna lägger sin röst under lokalvalen i Paris.

Men att Le Pens parti inte kunde räkna in större framgångar än så två år före nästa presidentval i Frankrike är knappast goda nyheter för fransk ytterhöger. Marine Le Pen har, liksom flera europeiska kollegor på den radikala högerkanten, haft svårt att vinna väljarnas förtroende under coronakrisen.

Istället blev en annan politisk outsider vinnare när det påbörjade lokalvalet skulle tas i hamn i dag. Inför valet, uppskjutet från den 22 mars, hade Paris sittande socialistiska borgmästare Anne Hidalgo allierat sig med kommunens gröna politiska lista och hon kunde till slut räkna hem nästan hälften av rösterna, långt före övriga kandidater.

När också Frankrikes två ”andrastäder” Lyon och Marseille valde rödgröna borgmästare var tendensen tydlig. Men kvällens största politiska jordbävning inträffade ändå när samma sak hände i Bordeaux, ett klassikt borgerligt fäste som styrts av konservativa i över 60 år.

 

Lokalvalen i Frankrike är en enorm övning i demokrati, där omkring 35 000 kommuner röstar, från folkrika Paris, Lyon och Marseille, till små samhällen med bara några hundra invånare.

Inför dagens övningar fruktade många att röstdeltagandet skulle bli lågt. Fransmännen är val- och politikertrötta efter en lång vår i karantän där de tvingat förhålla sig till en rad tuffa restriktioner. Farhågorna kom att besannas. Det preliminära valdeltagandet på omkring 40 procent är landets lägsta sedan 1958 då den nuvarande konstitutionen, den så kallade femte republiken, installerades. Framför allt tycks yngre väljare samt äldre i riskgrupp ha hållit sig borta från vallokalerna, i den senare gruppen sannolikt av rädsla för smittan som fortfarande finns på de flesta håll i Frankrike, där nästan 30 000 människor dött i sviterna av Covid-19.

Foto: Christophe Ena / TT
Anne Hidalgo efter beskedet om att hon blivit omvald som Paris borgmästare.

Av: Johanna Frändén

Publicerad:

LÄS VIDARE