Skattechock väntar efter krisen
Allt ska till sist betalas – av dig och mig
Efter coronakrisen väntar en skattechock.
En gigantisk vårdskuld, rekordmånga arbetslösa och marginaliserade, fortsatt behov att stötta vissa företag liksom fallande inkomster för stat och kommun är orsakerna.
Det senaste stödpaketet från regeringen, ytterligare 6 000 miljoner kronor till kommuner och regioner, presenterades under måndagen.
Men vid årsskiftet sänktes skatten för dem med de högsta inkomsterna när den så kallade värnskatten slopades.
Den typen av lättsinne kommer staten, regionerna och kommunerna inte kunna kosta på sig när coronakrisen är över.
Den globala recessionen, eller rent av depressionen, påverkar Sverige i högre grad än än andra länder. Vi är ett litet land i norra Europas utkant och starkt beroende av vår export.
Men Sveriges viktigaste exportmarknader i Europa och USA har för närvarande ingen ljus framtid. Chefen för USA:s riksbank, Federal reserve, har uttalat farhågor om att arbetslösheten där kan bli 25 procent. Här finns alltså inte så mycket att hämta för den offentliga ekonomin för närvarande. Det gäller snarare att härda ut.
Hittills har regeringen och dess samarbetspartier Centern och Liberalerna öst pengar över företagen, sammanlagt omkring 250 miljarder i direktstöd. Därutöver har a-kassan höjts radikalt och staten tagit över stora kostnader för sjukförsäkringen.
Till slut måste någon betala för det här och tyvärr är inkomstkällorna i hög grad du och jag. En skattechock hotar i svallet av coronakrisen.
Orsakerna är många. Om vi börjar med inkomsterna ser de ut att minska över i stort sett hela linjen.
Företagen går dåligt av flera skäl. Dels har den inhemska konsumtionen, en viktig tillväxtmotor, minskat radikalt eftersom vi helt enkelt håller oss hemma i högre grad än normalt.
Spontanshoppandet har minskat liksom de planerade inköpen. När man inte vet hur framtiden ser ut så skjuter både hushåll och företag på planerade investeringar tills läget har klarnat. När det kommer att inträffa vet man inte. Men någon gång.
Stockholm är Sveriges tillväxtmotor men också den region som drabbats hårdast av viruskrisen.
Men motorn tappar fart rejält. Enligt Stockholms handelskammares barometer störtdök företagens syn på framtiden redan under första kvartalet i år, alltså ett kvartal som bara delvis påverkades av coronakrisen. Den är nu nere på den lägsta nivån sedan den började göras. Här finns alltså inte heller mycket att hoppas på när det gäller att få skattekronorna att rulla in i de offentliga kassorna.
Coronakrisen har dessutom lett till ökade utgifter redan nu och kommer att göra det i framtiden också.
Socialdemokraterna, regeringens dominerande parti, gick till val på att stärka välfärden. Behovet av det kommer att öka.
Dessutom håller vi på att bygga upp en gigantisk vårdskuld. Vårdberg skulle man också kunna säga.
Enligt en kartläggning gjord av SVT har hittills 45 000 planerade operationer ställts in sedan mitten av mars. Det motsvarar tusen per dag.
De ska förr eller senare betas av och det kommer att kosta pengar. Att kapa vårdköerna är ett löfte från de flesta politiska partier men just nu är det precis tvärtom – köerna växer till följd av coronan.
Förutom ytterligare press på sjukvården kan det också innebära längre sjukskrivningar och förlängda besvär för dem som skulle behandlats.
Arbetslösheten kommer att öka, liksom utsattheten för de mest marginaliserade i samhället. I sin hittills dystraste prognos spår finansminister Magdalena Andersson (S) att arbetslösheten kommer att öka till rekordhöga 13,5 procent.
Utöver de krav det innebär för dem som drabbas kostar det också pengar.
Summa summarum, om inget görs kommer utgifterna att öka och inkomsterna att minska. Eftersom behoven av offentliga insatser aldrig varit större i modern tid är det inte utgifterna som kommer att kapas. Det är inkomsterna, det vill säga skatterna som du och jag och företagen betalar, som kommer att höjas.
Exakt vilka skatter det kommer att bli frågan om är ännu oklart Just nu bekämpas krisen, vad som ska hända längre fram hinner ingen riktigt tänka på än.
Höjda kommunal- och landstingsskatter är att vänta liksom höjda statliga skatter. Staten kan tänkas slå två flugor i en smäll.
Vi måste lägga om vår livsstil och höjda skatter på konsumtion på olika former av miljöförstörande verksamhet och varor kan vara en väg. Men det kommer tyvärr inte att räcka.
Coronakrisen kostar på hälsan, humöret och ekonomin.
Fotnot: Det nya stödpaketet från staten till kommuner och regioner ska kompensera dem för uteblivna skatteintäkter. Vad var det jag sade?
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.
PODD Efter Tyskland - vad händer nu med världsfotbollen?
Tyska Bundesliga blev den första stora fotbollsligan som drog igång igen efter coronauppehållet. Vad händer nu med de andra ligorna som fortfarande är pausade - och vad händer om antalet smittade ökar igen? Det pratar vi om i det här avsnittet av Aftonbladet Daily - gäst är Simon Bank, programledare är Marcus Ulvsand.