Den nya coronalagen väcker frågor

Att regeringen kräver en pandemilag är i sin ordning.

Men den juridiska hanteringen reser ett par väsentliga frågor.

Socialminister Lena Hallengren och kulturminister Amanda Lindh kallade i dag till presskonferens för att berätta om den handlingskraft som politiker älskar att visa.

Hallengren inledde med att berätta att regionerna får nio fräscha miljarder kronor och att pandemin inte är över för att den första sprutan vaccin delas ut.

Någonting som till och med jag, en av få kvarvarande personer som inte är expert på smittspridning, vågar skriva under på.

Sedan gick duon över till att berätta om en ny lag som juristerna på diverse departement har arbetat med sedan i augusti.

En tillfällig coronalag, samtidigt som jobbet med att producera paragrafer som träffar pandemier i stort fortgår.

Huvudtanken med de kommande bestämmelserna är att samla regeringens och myndigheters möjligheter att fatta långtgående beslut för att minska smittspridningen på en plats i juridiken.

Det är utmärkt. I dag råder total röra. Stänga ölkranen efter klockan 22 på krogen? Hala fram alkohollagen. Begränsa rätten att demonstrera? Låt oss rota i ordningslagen. Lyder Operan och Vasaloppet under samma bestämmelse? Sätt några lagkloka på att lösa problemet.

Socialminister Lena Hallengren och kulturminister Amanda Lind.

Det säger sig självt att en sådan ordning inte är ett under av effektivitet.

Dessutom har det funnits en problematisk brist på logik som varit svår att förklara och som riskerar att underminera människors lydighet.

På Ullared har det varit fritt fram för tusentals att trängas, medan det tjafsas med kvarterskrogen med tio bord.

Den nya lagen, som förväntas träda i kraft i mars och som ska gälla i ett år, skickas i dag ut på remiss och reglerar en hel del områden.

Allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, handelsplatser, lokaler för kultur.

För mycket allvarliga lägen föreslås möjlighet att besluta om mer långtgående åtgärder för att förhindra trängsel. Det kan handla om nedstängning av till exempel butiker, kollektivtrafik eller shoppingcentrum.

Tanken är att de mer drastiska besluten ska underställas riksdagen inom 30 dagar. Liknande exempel finns i annan lag.

Produkten remitteras till över 100 instanser, osedvanligt många, och därefter förankras politiskt i samtal med riksdagens partier.

Gott så. Paragraferna ger regeringen extraordinära befogenheter, våra fri - och rättigheter inskränks och arbetet måste vara genomtänkt och demokratiskt förankrat.

Är det rimligt att demokratin inskränks tillfälligt i bekämpningen av en pandemi som hittills har krävt över 7000 liv i Sverige? Jag skulle inte vilja vara den som argumenterar för att svaret är nej.

Regeringen gör rätt. Men det innebär inte att regeringen gör allt rätt.

En fråga som inställer sig är varför arbetet inleddes först i augusti. Då hade coronan redan rasat ett halvår och brister i nuvarande lapptäcke till juridik hade med all önskvärd och smärtsam tydlighet framgått.

När lagen träder i kraft i mars befinner sig pandemin förhoppningsvis i sin nerförsbacke. Sannolikt kommer de mer drakoniska möjligheterna aldrig att användas.

Och varför förlängdes aldrig den tillfälliga krislag som gällde i tre månader och som löpte ut i somras?

En populär tankefigur i det offentliga samtalet har varit att grundlagen sätter stopp för den politiska beslutsamhet vi har sett runt om i Europa.

Sanningen är att det räckte med ett tillägg i smittskyddslagen för att ge regeringen rätt att begränsa folksamlingar och släcka allt från krogar och butiker till hamnar och bussar.

Rosenbad suckade och stånkade över att det var så otympligt att i efterhand behöva förankra beslut i riksdagen att lagen blev hopplös.

Nåja. Denna så kallade underställandemekanism har funnits i lagen om elektronisk kommunikation och var fullt möjlig att använda.

Hallengren säger att den nya lagen är mer träffsäker och smidigare. Det är säkert sant. Men lagen är ett viktigt verktyg i kampen mot viruset och ett hyfsat substitut till kommande paragrafer trädde i kraft redan i mars.

Men nog om det. Det tog sin tid, men juridiken behövde ses över och det har äntligen skett.


PODD Rapport från vaccinstarten i Storbritannien

Aftonbladet Daily, med vår reporter Petter Larsson på plats i London.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen