Engströms anteckningsbok kan bevisa terrorn

Theodor Engströms anteckningsböcker.

Det är med dem åklagaren ska bevisa att mordet i Almedalen var terrorism.

Kammaråklagare Henrik Olins elvasidiga stämningsansökan, som blev offentlig i och med att den i dag lämnades in till Gotlands tingsrätt, innehåller de grunder som åtalet mot den misstänkte terroristen och mördaren bygger på.

Här återfinns bland annat en kortfattad berättelse om hur det gick till då den kände psykiatrikern Ing-Marie Wieselgren attackerades och knivhöggs till döds i Visby i somras och en redogörelse för vilka bevis som finns.

 Ing-Marie Wieselgren mördades i Visby.

Så långt påminner åtalet om vilket grovt våldsbrott som helst. Men här finns också ett långt avsnitt som berör en aspekt som ofta är av underordnad betydelse då mord ska bevisas, nämligen motivet.

Åklagaren skriver om överfallet att ”den ovan angivna gärningen har allvarligt kunnat skada Sverige och har av Theodor Engström begåtts i avsikt att injaga allvarlig fruktan hos befolkningen eller del av befolkningen i Sverige”.

Åklagare Henrik Olin.

Ett annat sätt att uttrycka saken är att åklagaren påstår att Engström är en terrorist.

En liknande formulering återfinns i åtalspunkt två, förberedelse till terrorristbrott. Engström har köpt svärd och pilbåge och skulle enligt åklagaren mörda eller grovt misshandla Annie Lööf.

Syftet med att attackera partiledaren var att injaga fruktan i Sveriges befolkning.

Jag tror att Olin, en rutinerad åklagare med ett antal komplexa mål bakom sig, får en resa genom rättegången som kan bli både enkel och svår.

 

Enkel i den bemärkelsen att redan en normalbegåvad deltagare i Vi i femman hade kunnat få Engström dömd för mord.

Denne är knuten till brottet genom såväl omfattande teknisk bevisning som vittnesmål

Det svåra kan bli att bevisa terrorism.

Åklagaren ska övertyga rätten om att brotten

1. hade kunnat skada Sverige och 2. att syftet var att sprida fruktan.

 

För att lyckas har Olin valt att kalla polischefer, Regeringskansliets säkerhetschef och nyckelpersoner inom psykiatrin.

De ska lämna sina bedömningar för hur brotten hade kunnat påverka framtida politiska och psykiatriska arrangemang.

Att mordet skedde under Almedalsveckan, en av den svenska demokratins viktigaste symboler, är inte betydelselöst.

Än viktigare är dock de beslag som har gjorts i Engströms bostad.

Anteckningsböcker där den åtalade skissade på brottsplaner och motiv. Sökningar på internet. Fynd i krypterad hårddisk.

Kartläggningen visar att Engström var intresserad av terroristen Anders Behring Breivik, skolmördaren Anton Lundin Pettersson i Trollhättan och Brenton Tarrant som dödade 51 personer i två moskéattacker i Nya Zeeland.

Theodor Engström vid en demonstration.

Säpo noterar också särskilt att Engström visade intresse för Robert Crimo som mördade sju personer under en 4 juli-parad i Illinois samtidigt som Almedalsveckan pågick i Sverige.

Jag tror att det är hur dessa fynd värderas som avgör om dessa brott ska klassas som terrorbrott eller inte.

Engström medger förvisso att han har begått terrordåd, men han är befunnen allvarligt psykiskt sjuk och hans erkännande är av begränsad styrka.

Frågan om hur brotten ska bedömas är i och för sig av underordnad betydelse för påföljden, som sannolikt blir rättspsykiatrisk vård.

Men det innebär inte att den dimensionen är oviktig.

De anhöriga behöver svar. Sverige behöver svar. Historiker kommer en dag att vilja ha dokumentation att luta sig mot.

 

Var Almedalen sommaren 2022 ännu ett av alla dessa terrordåd som Sverige genom åren har drabbats av?