Turkiet vill visst ha med oss i Nato

Deras veto handlar om det här

Turkiet är inte emot att Sverige och Finland blir medlemmar i Nato.

Däremot vill de förändra hela militäralliansens syn på terrorism riktat mot Turkiet.

Den bedömningen gör Magdalena Anderssons regeringskansli.

Följ ämnen
Nato
Turkiets president Tayyip Erdogan vill förändra Natos syn på terrorism mot Turkiet, skriver Lena Mellin.

Under den tidiga tisdagskvällen träffades statsminister Magdalena Andersson, Finlands president Sauli Niinistö och Turkiets president Tayyip Erdogan. Det var det första mötet mellan dem sedan Turkiet satte käppar i hjulet för de svenska och finska Nato-ansökningarna som lämnades in 18 maj.

Det svenska regeringskansliets bedömning är att Turkiet var ärliga när de innan ansökningarna lämnades in sade att de mer än gärna ser Sverige och Finland som medlemmar i Nato, den europeiska och nordamerikanska försvarsalliansen.

Men de tycker att hela Nato har en för lättsinnig inställning till de säkerhetshot som Turkiet står inför, fram för allt från terrorismen. De vill ändra hela Natos syn på det och Finland och Sverige drivs som ett pilotprojekt. Alla beslut inom Nato måste vara enhälliga.

Det är bland annat därför Nato leder diskussionerna mellan de tre länderna; Sverige, Finland och Turkiet. De påverkar hela Nato, inte bara de närmast inblandade.

Andersson och Erdogan i möte under tisdagseftermiddagen.

Hittills har Magdalena Anderssons statssekreterare Oscar Stenström haft fyra möten med sin finske och turkiske motsvarighet. Andersson har talat med den turkiske presidenten vid två tillfällen i telefon.

Från början fanns tre punkter på turkarnas lita över invändningar eller oklarheter.

1. Vapenexport. Sverige har gjort klart att några lagar inte kommer att skrivas om. Men att ett Nato-medlemskap givetvis kommer innebära att ISP, Inspektionen för strategiska produkter som avgör om export får genomföras, kommer att göra andra bedömningar med Sverige i Nato. Det gäller framför allt försäljning till andra Nato-länder.

Med detta har Turkiet förklarat sig nöjt. Hittills alla fall.

2. Utlämningar till Turkiet av turkiska medborgare som begått grova brott.

Även denna punkt har lagts till handlingarna sedan Turkiet upplysts om lagförändringar gälande deportation.

Hittills i år har två personer utlämnats. Förra året var det totalt tre.

3. Terrorister och terrorbrott. Turkiet tycker alltså att omvärlden har en för lättsinnig syn på de hot som terrororganisationer och terrorister riktar mot Turkiet.

Men det är alltså inte primärt Sverige och Finland som står i skottgluggen. Utan hela Nato.

Ett beslut som Turkiet är särskilt upprört över är ett som togs av president Back Obamas presidentadministration 2016, och som rör grupper i norra Syrien. Turkiet upplever dem som ett hot. Inte en tillgång. Om man uttrycker sig försiktigt.

Det här är den sista återstående, men ganska stora, stötestenen om det invecklade Nato-spelet.

Sverige har hittills inskränkt sig till att informera turkarna om att svensk terrorlagstiftning just nu genomgår den största förändringen på trettio år.

Den sista stenen ligger på plats först den 1 januari nästa år. Det krävdes en grundlagsförändring att göra det olagligt att vara med i terrororganisationer och -nätverk.

Regeringskansliets bedömning är att förhandlingarna inte kommer att slutföras under Nato:s nyss in inledda toppmöte i Madrid. Det avslutas på torsdag. Men att läget är ljusare nu än för några veckor sedan.

När Turkiet slutligen godkänt Sverige och Finland som ansökarländer kommer vi båda kunna delta i allt inre arbete i Nato. När anslutningen godkänts av Natos 30 nuvarande medlemsländer blir vi medlemmar. Det kan i värsta fall ta flera år.

Gå med i Iniziopanelen hos Demoskop – och gör dig hörd!

Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.