Är det dags att stänga ner Sverige?

Smittspridningen är bland den högsta i Europa samtidigt som vaccinet nu rullas ut med accelererande hastighet.

I just det läget kan en nedstängning rädda liv och minska trycket på sjukvården till en begränsad ekonomisk kostnad.

Men klarar svenskarna en lockdown när pandemins slut är i sikte?

Nyhetssändningar visade i går bilder från mångmiljonstaden Mumbai i hårt coronadrabbade Indien. Soprent. Inte en kotte på helt öde gator. Scener som måste framstå som en dröm för alla svenskar som vill se hårdare restriktioner.

Svenskarna blir allt sämre på att följa myndigheternas rekommendationer. Detta ihop med en mer smittsamt virusvariant har lett till att Sverige ligger bland de högsta i Europa i smittspridning.

Så vad göra?

Ska vi hoppas på att så stora delar av Sveriges befolkning snart är vaccinerad att smittan därför automatiskt kommer att avta? Särskilt som vi också går mot sommaren, träffas mer ute och sannolikt får en minskad virusspridning.

Borde Sverige stänga ner ordentligt?

Eller ska vi som ett av de sista länderna i världen slå till med en kraftfull nedstängning där bara de med samhällskritiska yrken får åka till jobbet? Där krogar, caféer, frisörer, gym, butiker och skolor tvingas stänga.

Under den senaste tiden är det rätt många som förespråkat det senare alternativet. Allt från politiker som centerledaren Annie Lööf till virologer som Björn Olsen.

Ett argument är att en nedstängning nu skulle kunna vara ganska kort och ändå få stor effekt. 2-4 veckor skulle kunna räcka, enligt förespråkarna.

Skälet är att det nu finns tillgång till effektiva vacciner och att vaccineringstakten sakta men säkert ökar. Lyckas man trycka ner smittan rejält under en kort tid samtidigt som många får sin första spruta så kan vinsten bli stor i form av färre döda och sjuka och minskat tryck på sjukvården.

Mentalt redo?

Men frågan är om svenskarna är mentalt redo för en lockdown.

Vi har under ett drygt år vant oss vid en strategi som grundar sig på en hög grad av tillit till individens förmåga att själv begripa vikten av att hålla avstånd från andra människor i alla miljöer och stanna hemma om man känner sig det minsta sjuk. Visserligen har även de svenska tumskruvarna långsamt dragits åt för att närma sig andra länders mer tuffa åtgärder men någon rejäl nedstängning har vi aldrig haft.

Går det överhuvudtaget att förmå ett redan hårt prövat svenskt folk att acceptera mycket strängare restriktioner i ett läge när vi ändå kan se ljuset i tunneln?

Frågan är om svenskarna skulle acceptera strängre restriktioner.

För man ska komma ihåg att det inte är restriktionerna i sig som sänker smittan utan människors vilja att rätta sig efter dem. Det må vara soprent på Mumbais gator men vad händer om människor trängs i hemmen och smittar varandra där istället? Eller samlas i lönndom för att dricka öl och festa?

Enligt Folkhälsomyndigheten är hemmen, privata sammankomster och arbetsplatser de främsta smittspridningsställena.

Erfarenheterna från många länder i Europa, som Frankrike, Italien, Spanien, Tjeckien och Storbritannien, är att smittspridningen varit hög trots omfattande nedstängningar. Folk har med andra ord hittat sätt att kringgå restriktionerna trots förbud och risken för höga böter. Alternativt har smittan ändå spridit sig i hemmen och på arbetsplatser där folk inte kan jobba hemma.

Hur Sverige än gör kommer vi aldrig att nå Norges och Finlands låga smittotal. Det tåget gick redan i början av mars förra året.

Psykisk ohälsa

Sverige har sedan början av året en smittskyddslag som gör det möjligt för regeringen att stänga ner nästan hela samhället. Tidigare saknade man det verktyget vilket var ett skäl till att Sverige valde en mildare coronastrategi.

Men även om valmöjligheten nu finns är frågan vad som är politiskt möjligt. Hur stor blir backlashen och prestigeförlusten för Stefan Löfven och Lena Hallengren om de plötsligt byter fot i detta sena skede i pandemin? Trots allt är det val nästa år.

Oavsett hur Sverige väljer att agera finns det ett pris att betala.

En nedstängning kan ge färre döda och sjuka men vad händer med de många affärsverksamheter som redan går på knäna? Även om Sverige som land kan pytsa in ytterligare miljarder i stöd är det sannolikt många som ändå tvingas i konkurs och får sina livsverk krossade. Arbetslösheten är redan på rekordnivåer.

Och vad händer med skolelever och andra som redan mår psykiskt dåligt av sin isolering, vars utbildning blir ännu mer rumphuggen och framtidsutsikter ännu mer osäkra vid en lockdown?

Det är inte lätt att säkert slå fast vilken vågskål som väger tyngst. Men det är något ansvariga politiker måste ta ställning till.