Ett genombrott för havsbaserad vindkraft
Trots mycket goda förutsättningar har Sverige nästan ingen havsbaserad vindkraft överhuvudtaget.
Därför måste regeringens beslut att ge tillstånd till två stora vindkraftparker på västkusten ses som ett genombrott för den havbaserade vindkraften.
Men trots regeringens ja återstår ett antal fallgropar.
Förutsättningarna är egentligen glasklara. Sveriges energibehov kommer att fördubblas till 2045. Främsta skälet är den elektrifiering av transportsektorn och industrin som måste ske om vi ska nå klimatmålen och därmed bidra till att stoppa planetens uppvärmning.
Frågan är bara hur det ska gå till.
Vattenkraften är så gott som utbyggd, även om Vattenfall hävdar att man kan få ut mer el om man får tillstånd att modernisera befintliga vattenkraftverk.
Kärnkraft är den moderatledda regeringens önskedröm. Men det kommer att ta tid. Minst tio år.
Ny kärnkraft är väldigt dyr att bygga så frågan är om det ens finns någon som är beredd att göra det utan statliga subventioner. De små modulära reaktorerna, SMR befinner sig ännu bara på utvecklingsstadiet.
Den landbaserade vindkraften är den som går snabbast att bygga men också den det är mest strid om. Åtta av tio vindkraftparker på land stoppades 2021 enligt en rapport från Svensk vindenergi.
Solenergi byggs ut men på grund av Sveriges geografiska läge ger den väldigt lite energi när vi behöver som mest.
Av väl beprövade fossilfria energislag återstår då bara havsbaserad vindkraft. Den har fördelen att den oftast varken hörs från land eller är synmässigt påträngande.
Regeringen har länge haft ett antal ansökningar om stora havskraftsparker på sitt bord men besluten har lyst med sin frånvaro.
Tills nu.
Svårt komma till skott
Enda undantaget är Krugers flak tre mil söder om Trelleborg där planläggningen startade redan 2002. Först i februari sa regeringen ja till att lägga överföringskablar på havsbotten. Men alla tillstånd är ändå inte klara.
Hur kan det vara så svårt för Sverige att komma till skott? Den tyska delen av Krugers flak togs i drift redan 2015. I den danska zonen stod vindkraftparken klar 2021. Den svenska delen blir i bästa fall klar 2028.
Nu säger den svenska regeringen ja till två vindkraftparker utanför Falkenberg och Varberg som sammanlagt planeras producera lika mycket energi om året som ett stort kärnkraftverk.
Beslutet är symboliskt viktigt eftersom det visar att det går att anlägga havsbaserad vindkraft även i Sverige. Sedan 2013 har det inte byggts någon havsbaserad vindkraft i landet överhuvudtaget. De få parker som byggdes innan dess ger förhållandevis lite energi eftersom de bygger på gammal teknik och verken är förhållandevis låga.
Viktigt är också att de planerade havskraftparkerna ligger i södra Sverige där energibehovet är som störst men där det gått väldigt trögt att bygga ut den landbaserade vindkraften på grund av lokalt motstånd.
Båda parkerna ligger nära Ringhals kärnkraftverk och blir därför lättare att ansluta till elnätet.
Kan fortfarande stoppas
På en pressträff betonade statsminister Ulf Kristersson att regeringen avser att snabba på tillståndsprocesserna. Ett välkommet besked. Han är inte ensam om att tycka att det i dag tar orimligt lång tid att få besked om tillstånd.
Så det är lite ironiskt att trots regeringens ja till de två vindkraftparkerna Kattegatt Syd och Galatea-Galene så är det ändå inte fritt fram att dra igång byggena.
Länsstyrelsen i Halland anser att båda går att förena med Natura 2000-riktlinjerna. Men beslutet har överklagats till Mark och miljödomstolen vilket innebär att vindkraftparkerna fortfarande kan komma att stoppas.
Även om vindkraften byggs till havs finns det många som opponerar sig.
*Försvaret ogillar allt vad vindkraft heter eftersom det gör det svårare för dem att öva lågflygning med Jas Gripen och annat.
*Fiskare hävdar att vindkraftverken hota fiskebeståndet.
*Miljöorganisationer ser stora risker för att fågelsträcken ska störas så mycket att den biologiska mångfalden hotas.
*Tumlarbeståndet i Kattegatt hotas enligt vissa miljögrupper.
Detta är naturligtvis intressen som man måste ta hänsyn till men de måste vägas mot Sveriges övergripande intresse av fossilfri energi för att möta andra miljöhot.
För första gången har regeringen satt ned foten gentemot försvaret som i princip överklagar alla vindkraftsetableringar.
Rädsla för obekväma beslut
Företagen som bygger anläggningarna ska samråda med försvaret om vindkraftsverkens exakta placering och höjd. Men försvaret kan inte stoppa byggena.
Statsministern skickade också en annan tydlig signal.
– Lokala miljöintressen kan ibland behöva stå tillbaka för långsiktiga klimatintressen. Särskilt på energiområdet. Det är regeringens uppgift att väga olika intressen mot varandra och göra en samlad bedömning.
Det kan tyckas som ett självklart konstaterande att politiker med jämna mellanrum tvingas fatta obekväma beslut. Men det finns en tendens hos räddhågsna folkvalda att ständigt skjuta fram avgörande beslut istället för att riskera att bli impopulära.