Må jag aldrig känna mig qatarisk!
Det är mycket som är hemskt med Fotbolls-VM i Qatar. Men också mycket som är pinsamt.
Bara att det hålls i Qatar är pinsamt. Mest för att det så uppenbart var mutor som gjorde att det hamnade där. Vilket i alla fall Fifas förre president Sepp Blatter påstår. Och han om någon borde väl veta med tanke på hur mycket mutor han tagit genom karriären.
OBS! Sepp är inte fälld för mutbrott men blev avstängd från ”all fotboll” i åtta år på grund av korruptionsskandaler, så jag tycker man kan utgå ifrån att han tagit mutor.
Jag tycker också att man kan se på honom att han gjort det.
Man ska ju inte döma någon efter deras utseende men rada upp tio personer, släng in Sepp, be en utomstående med en pistol mot huvudet peka ut den hen tror tagit mutor och hen kommer peka på Sepp. Så är det bara och det kan man inte döma hen för.
Apropå Fifa-presidenter så är den nuvarande riktigt pinsam. Gianni Infantino höll för någon dag sedan ett tal som Finlands president Sauli Niinistö beskrev som ”väldigt förvirrande”. Om jag kan citera Sauli så gör jag gärna det.
Talet var menat som kritik mot alla som kritiserat Qatar för brist på mänskliga rättigheter, behandling av gästarbetare och diskriminering av homosexuella.
Så här inledde han sitt tal: “I dag känner jag mig qatarisk. I dag känner jag mig arabisk. I dag känner jag mig afrikansk. I dag känner jag mig homosexuell. I dag känner jag mig handikappad. I dag känner jag mig som en gästarbetare.”
Det var ingen dålig dag han hade Gianni.
Där kom verkligen alla känslorna på en och samma gång.
Handikappad har man väl känt sig som någon gång och lite gay är ju också något man känner igen. Arab vet jag inte. Kanske. Men qatarisk? Har jag någonsin känt mig så likvid?
Nu gör jag det igen, men Gianni har just ett sådant utseende som säger mig att Gianni själv kan säga att han känner sig som en handikappad homosexuell arab men att han inte skulle ta det med en klackspark om man gick fram och sa att, ja, han känns som just en sådan.
Mer pinsamheter. Alla länders snack om att bojkotta Fotbolls-VM i Qatar. Till slut gjorde ju ingen det, förutom Norge då, men tyvärr först efter att det blivit klart att de inte lyckats kvalificera sig till VM. Det förtar lite av deras ädla handling.
Sen sa ett antal länder att deras lagkaptener skulle ha en regnbågsfärgad armbindel på sig men då hotades de med gult kort, så det blev inget av med det heller. Det ryktas också att Qatar köpt utländska fans eller anlitat ”skådespelare” för att föreställa utländska fans, vilket ju på något sätt mest är sorgligt.
För Qatar framstår, och jag ber om ursäkt för denna benämning, som ett sådant himla mobboffer. De har lagt 2 000 miljarder kronor på en fest men är ändå så osäkra på om någon ska komma så de till och med hyr in gäster. I en reklamfilm bekostad av Qatars turistbyrå säger fotbollslegendaren David Beckham så här: “Qatar är verkligen en otrolig plats att tillbringa några dagar på under en mellanlandning.” Detta fick Beckham 1,8 miljarder för.
Det säger något om Qatars och alla de andra gulfstaternas självförtroende. De bygger världens högsta hus, en artificiell ögrupp som ser ut som världskartan, en inomhusskidbacke, världens största vattenpark, världens största galleria och världens största konstmuseum – samt ett VM i fotboll – och ändå vågar de inte föreslå att man hänger där längre än en helg innan man åker vidare till något ställe som är bra på riktigt.
Kanske, kanske torsdag till lördag. Gud, vilken dålig självkänsla de har. Må jag aldrig känna mig qatarisk!