Sverige mer ojämlikt än Ryssland – siffrorna som S blundade för i valrörelsen
Nya siffror visar att Sverige fick över 400 nya miljardärer under 2021 och att förmögenhetsklyftorna ökade dramatiskt.
Vi har nu passerat Ryssland och är med marginal det mest ojämlika landet i västvärlden.
Att detta inte diskuteras i debatten efter valet är obegripligt.
”Jag tycker att klyftorna dragit iväg för mycket i Sverige”, sade finansminister Mikael Damberg i en intervju strax före valet och skyllde bland annat på borgerlig skattepolitik.
Några skarpa förslag till förändringar hade han dock inte. Moderaternas skuggfinansminister Elisabeth Svantesson ville inte ens diskutera ämnet.
Gapet mellan rika och fattiga blev ingen stor fråga inför valet – trots att Sverige på detta område sticker ut rejält. Denna bild bekräftas av nya siffror från storbanken Credit Suisse.
Banken konstaterar att 2021 var ett rekordår för världens rika tack vare kraftiga uppgångar på världens börser. Sverige tillhör ett av vinnarländerna – den genomsnittliga förmögenheten per vuxen steg med nästan 14 procent till 381 970 dollar, 4,2 miljoner kronor till dagens kurs. Det gör svenskarna till det nionde rikaste folket i världen, enligt Credit Suisse.
Men genomsnittet döljer att rikedomen är väldigt ojämnt fördelad.
Medianen, alltså de som befinner sig precis mitt på stegen, hade tillgångar på bara 95 000 dollar eller en dryg miljon, vilket placerar Sverige som 17:e land.
Kort sagt – de rika drog ifrån.
Svenskar med en förmögenhet på mellan 100 och 500 miljoner dollar, alltså 1,1-5,5 miljarder kronor blev hela 406 fler under 2021 och uppgick till 1 019 stycken enligt Credit Suisse uppskattningar.
Gruppen med 500 miljoner dollar eller mer växte från 40 till 76 stycken.
Enligt Credit Suisse steg den rikaste procentens andel av svenskarnas samlade förmögenhet från 34,9 procent till 37,6 procent. Därmed brädar Sverige med marginal USA där den översta procenten äger 35 procent. De rikaste tio procentens andel har växt från 74 till 75,6 procent i Sverige, där är vi snart ikapp USA med 75,9 procent.
Det finns olika sätt att uppskatta förmögenhet på och olika mätningar ger olika resultat. Credit Suisse baserar sina siffror på tillgänglig statistik (som ofta är ganska mager när det gäller just förmögenhet) men också delvis på listor över miljardärer som produceras av tidningar som amerikanska Forbes.
En invändning som ibland lyfts fram är att fördelningen av rikedomar är mer ojämn i utpräglade välfärdsländer eftersom generösa pensionssystem och annat gör behovet att spara mindre. Det nämner också Credit Suisse men konstaterar samtidigt att Sverige i jämförelse med våra nordiska grannar spelar i en egen liga.
I Danmark äger den rikaste procenten 23,8 procent, i Finland 29,3 och i Norge 29,7 procent.
Ett sätt att visa på förmögenhetsfördelning är den så kallade gini-koefficienten. Den kan användas även när det gäller inkomster, där ligger Sverige fortfarande ganska högt i jämlikhetsligan. Men på området förmögenheter är bilden en helt annan. Enligt Credit Suisse var Sveriges gini-koefficient 88,1 i slutet av 2021 en ökning från 87,2 2020 (ett gini-värde på 1 innebär att alla äger lika mycket, 100 att en person äger allt).
Därmed passerade Sverige Ryssland med 88 procent. USA har ett värde på 85, Danmark 73,9 och Storbritannien 70,6.
Sverige är världsmästare i grenen förmögenhetsklyftor, åtminstone när det gäller utvecklade länder. Sverige ligger enligt Credit Suisse 12:a på jorden, slaget endast av nationer som Sydafrika, Zambia, Brasilien och Lesotho.
Det finns förstås stora skillnader mellan dessa länder och Sverige – men bara det faktum att vi kan hamna så högt i den här typen av ranking borde utlösa en politisk diskussion. Skulle man kunna tycka. Särskilt som gruppen fattiga också växt. I stället är det tyst.
Det är extra märkligt med tanke på de politiska strömningar som brukar kopplas ihop med växande ekonomiska skillnader inom ett land. Det finns gott om studier som sett samband mellan klyftor och populism. Eller som den tyske professorn Michael Zürn har uttryckt saken:
”Kulturell splittring i samhället och ökad ojämlikhet utgör grogrunden för auktoritära populister”.
2022 har inneburit ett ekonomiskt paradigmskifte. Det kommer få klyftorna att öka. Visst har många miljardärer sett sina förmögenheter sjunka, men krisen slår hårdast mot de redan fattiga och den medelklass som belånat sig hårt för att hänga med i uppgången.
Om svensk politik upplevts som rörig på sistone, kan det vara en lätt bris mot vad som väntar.