Det måste vara något fel på Vänsterpartiet

Annars borde fler än en vilja efterträda Sjöstedt

Man kan fråga sig vad det är för fel på Vänsterpartiet.

De utmålar sig som partiet som friar eller fäller regeringen.

Ändå vill bara en enda person ta över som partiets ordförande.

Först sade partiets ekonomiska talesperson Ulla Andersson att hon inte ville.

Tamara Spiric följde i hennes spår. Det förra kommunalrådet i Umeå, nu kanslichef för Vänsterpartiet i Region Stockholm, ville inte heller.

När en vecka återstår till stoppdatum för att nominera efterträdare till Jonas Sjöstedt som Vänsterpartiets ordförande finns bara en enda person kvar – den just nu föräldralediga riksdagsledamoten Nooshi Dadgostar.

 

Dadgostar har hittills nominerats av 6 av totalt 25 partidistrikt. Andersson och Spiric hade nominerats av 5. 14 har i skrivande stund inte bestämt sig än.

Med tanke på hur Vänsterpartiet framställer sig själva är det uppseendeväckande att bara en enda person anmält sitt intresse att bli dess nya ledare.

Vänsterpartiet släppte fram Stefan Löfven och den sittande regeringen för 13 månader sedan. Men sedan i höstas bedriver det en mycket offensiv oppositionspolitik.

Vid ett flertal tillfällen har V krokat arm med Moderaterna, Kristdemokraterna och de uttalade fienderna i Sverigedemokraterna och fällt, eller hotat att fälla, regeringen. De har kort och gott visat klorna och inte haft några större synpunkter på i vilket sällskap de gjort det.

Nooshi Dadgostar är den enda som vill ta över partiledarposten.

Jonas Sjöstedt har framställt Vänsterpartiet som en vågmästare mellan regeringen och dess samarbetspartier Liberalerna och Centern. V är en stor, till och med avgörande, maktfaktor i hans värld. De avgör om det är partierna bakom Januariavtalet eller högeroppositionens M, KD och SD som får som de vill.

Det är en korrekt beskrivning. I alla fall vid de sällsynta tillfällen då mitten står mot höger och Vänsterpartiet fäller utslaget.

Men om nu Vänsterpartiet är det som Sjöstedt säger, en avgörande maktfaktor i svensk politik, är det konstigt att bara en enda person är lockad av jobbet som dess ordförande.

 

Det borde rimligen vimla av kandidater. Det är ju för att påverka människor man engagerar sig politiskt och enligt den egna historieskrivningen är Vänsterpartiet en storspelare i maktbranschen.

Ändå är det ingen utom Nooshi Dadgostar, som till för tio dagar sedan var helt okänd för nästan alla, som förklarat sig villig att ta över stafettpinnen från Sjöstedt.

Någonting är fel. Det kan vara självbilden. Det kan vara något annat. Men medge att det är lite konstigt att bara en enda person är intresserad av det superjobb som Sjöstedt hävdar att han har.

 

Gå med i vår opinionspanel

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällefrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.