Att inleda ett krig är inte svårt – men att avsluta det är det
Tecknen hopar sig på att USA:s president Donald Trump snart kan beordra ett större anfall mot Venezuela och dess styre.
Men det är i så fall ett högt spel av Trump.
Sällan har amerikanska ingripanden utomlands varit riktigt lyckade.
Det är som en hösthimmel innan stormen bryter ut. Vinden har ökat i styrka, löven som nyss låg stilla på marken virvlar okontrollerat i luften. I fjärran syns de mörka, tjocka molnen bygga upp sig till storm.
Hittills har det varit svårt att spå hur stormen kommer att slå men tecknen är oroväckande.
USA har under Donald Trumps ledning visat allt fler tecken på att en väpnad konflikt med Venezuela kan vara på gång.
Den amerikanska krigsmakten har skickat en armada av fartyg till vattnen utanför Venezuela med ett av världens mäktigaste hangarfartyg, USS Gerald R. Ford, som kronjuvel.
Sedan september har fler än 20 attacker skett mot båtar USA anklagar för att smuggla narkotika. Över 80 människor har dödats.
En av attackerna har väckt särskilt stor uppmärksamhet, eftersom två personer som överlevde den första bomben och klamrade sig fast vid vrakspillror, sedan dödades i en uppföljande attack. Kritiker har kallat det för möjligt krigsbrott.
Donald Trump motiverar sitt agerande med självförsvar. USA måste skyddas mot den omfattande narkotikasmugglingen från Venezuela – smuggling som den venezuelanske presidenten anklagas vara en del av.
Kritiker menar dock att USA:s motiv lika mycket kan vara att landet vill åt Venezuelas rika naturtillgångar som olja, naturgas och mineraler.
Presidenten Nicolás Maduro är en tidigare busschaufför och fackföreningsledare.
Att kalla honom diktator är ingen överdrift. Han är en auktoritär ledare som fängslar kritiker och anklagas för grova människorättsbrott, korruption och valfusk. Ett stort antal länder, däribland Sverige, har valt att inte erkänna Maduros ledarskap.
Nicolás Maduro anklagas av USA för att ha styrt en narkotikakartell och möjliggjort omfattande narkotikatransporter från Venezuela till USA.
Den amerikanske presidenten uppges ha gett Maduro ett ultimatum, att inom en vecka lämna makten och även landet. Maduro själv ska ha krävt åtalsimmunitet i hela världen och att få ha fortsatt kontroll över militären.
På måndagen höll Maduro en manifestation vid presidentpalatset i Caracas, dit anhängare bussats för att vifta med röd-blå-gula flaggor och hylla presidenten. Han förklarade att han vill ha fred men inte på villkor att de blir slavar under sina kolonisatörer.
Fast tecknen för Maduro och hans anhang i Caracas ser inte särskilt goda ut. Även om Trump ännu inte givit någon order om att attackera fastlandet menar många analytiker att så kan bli fallet.
Det vore isåfall ett stort riskspel för Trump och en stor motsägelse till ett av hans viktigaste löften: att undvika att dras in hopplösa och ibland evighetslånga krig.
Frågan är också hur det skulle påverka Trumps, men även republikanernas, stöd i tider där presidenten brottas med vikande opinionssiffror.
På hemmaplan är stödet för ett sådant krig inte särskilt stort. Opinionsundersökningar visar att de flesta amerikaner anser att Trump inte visat vad han egentligen vill med sin konflikt – hittills.
Förmodligen skulle få venezuelaner sörja om Maduro tvingades avgå. Då skulle de slippa despoten som på diktatorers klassiska vis hellre skor sig själv än löser problem som hyperinflation, hunger, hälsoproblem, kriminalitet och fattigdom. Och ett styre som fått minst 7 miljoner människor att fly landet de senaste tio åren.
Men amerikanska ingripanden i utländska angelägenheter har sällan visat sig smidiga.
Minns störtandet av Saddam Hussein i Irak som ledde till ett blodigt, sekteristiskt inbördeskrig och där amerikanska styrkors fängslanden av sunnimuslimer blev ett frö för vår tids mest fruktade terrorsekt, IS.
Minns inblandningen i Libyen där folkmassor först jublade över diktatorns död men där landet snart föll handlöst ned i ett svart hål av våldsam kaos.
Eller hur talibanerna med våld störtades från makten i Afghanistan, bara för att tusentals terroroffer senare återta makten efter en förvånande och kritiserad amerikansk reträtt.
Att inleda ett krig är inte särskilt svårt, att avsluta det är något helt annat.