Fotboll och politik – livet är roligare än alla floskler vi matas med

S-ledaren Stefan Löfven håller pressträff i Rosenbad, efter att ha förlorat misstroendeomröstningen i riksdagen.

Solen steker över landet, över stora och små, över Åkesson och Löfven. Jag gräver med fingrarna i den torra jorden där gräset ännu är grönt och blommorna ännu inte slokar.

Honmyggorna svirrar käckt omkring mig och väntar på att få suga blod. Den blöta våren gjorde vårt till myggornas land, den stekande solen har inte utrotat generationerna som avlöser varandra. Kanske klarar de en månad av torka.

Solen stör inte myggorna i år, till lycka för svalor, fladdermöss och spindlar och glädje för försäljare av myggfångare och djungelolja.

Min nyinköpta myggsluk för 9 000 skattade kronor surrar bestämt nere vid vedboden. Den ska locka till sig och mörda mygg på en yta av flera tusen kvadratmeter. Samtidigt manar tillverkaren till tålamod.

Kanske är myggen borta i november.

Jag böjer mig ner och plockar upp en rosa stinknäva.

Jag rör försiktigt vid en lila lökboll på rak stängel, en installation inte av naturen utan av människan.

I 12 000 år har människan odlat jorden. Jordbruket skänkte överskott, människan kunde bättre planera sin tillvaro. Välståndet skapade en ekonomi som krävde ordning och reda. Så växte skriftspråket fram.

 

Kultur betyder odling, dagens kultur är den andliga odlingen. Just i dag får vi förlita oss på Janne Andersson eftersom nationen saknar övrig ledning. Stefan Löfven vet inte vad han ska göra mer än skylla på Nooshi Dadgostar, Jimmie Åkesson vet exakt vad han gör men har för stunden inte makt. Våra andliga vägvisare i form av Jan Myrdal, Lars Gustafsson, Sven Lindqvist, Lars Norén och PO Enquist har gått för att möta Strindberg.

Vid varje fotbollsmästerskap träder kulturens representanter fram och vill vara med. De säger att fotboll också är kultur, de vill höja den till något ädlare än att flest mål vinner. Vid varje mästerskap känner författare tvingande behov av att avtäcka bollens gåta och jämföra en lyckad passning med toner av Johann Sebastian Bach.

Jag håller försiktigt handen på lökbollen och funderar på hur mitt bidrag till genren Författare Förklarar Fotbollens Fascination kan te sig.

Robin Olsen upphäver tyngdlagen när han slänger sig åt vänster och sträcker ut handen mot kometen, den fruktansvärda himlakroppen med osynlig svans av eld. Utan gravitation finns ingen tid längre, mannen som nyss var en bland andra hänger i ett eget universum där varken tid eller rum finns, en tiondels sekund passerar eller en hundradels, dessa decimaler är ointressanta, de finns inte. Robin Olsen befinner sig i en evighet utlämnad åt sig själv och samtidigt, detta är spelets paradox, väntar där tiden inte finns sanningens ögonblick, och handen sträcks ut, och när handen når kometen sker förlösningen och kometen är åter en boll som studsar - förbi målstolpen och över kortsidans vita streck.

Robin Olsen förlöser sitt lag till priset av att bryta den evighet han befinner sig i. Han blir åter en man bland andra män; han träffar marken som en fallen gud, eller en gud som träder ner till människorna. Han är åter en man för vilken tiden finns och som följaktligen är dödlig.

Fotbollslandslagets målvakt Robin Olsen.

Ekorrmamman har tagit sina fyra ungar och flyttat från skyddet under takpannorna till ett träd ner mot sjön. Hon hämtade dem en och en. De virade sig runt hennes hals och hon höll fast dem med ett bett och sedan sprang hon i full fart mot det nya boet där de hoppas få vara i fred.

Harungen under eken är också borta. Antingen tog räven den eller också har den också funnit ett nytt hem.

Men koltrasten är kvar. Hon springer mer än hon flyger. Hon pilar omkring i trädgården och det är inte lätt att förstå vad hon sysslar med.

Den torra jorden. Glittret i sjön. Gräset. Lökbollen. Koltrasten.

Nästa steg vore att skriva att spelet i riksdagen känns avlägset och oviktigt inför naturen. Vad är väl Jimmie Åkesson jämfört med en stinknäva?

Det vore lika förväntat som att säga att sanningen finns i den roterande bollen.

Livet är som tur är ingen kliché. Rafflande politik och intriger är kul. Mästerskap i fotboll kan vara trevlig förströelse om man inte har något bättre för sig.

Trevlig sommar på er.