Journalistiken är under ett exceptionellt tryck

Frans Timmermans, EU-kommissionens förste vice ordförande.

Att vara journalist är numera att ha ett av världens farligaste yrken.

Med de orden öppnade Frans Timmermans, EU-kommissionens förste vice ordförande, en man som ­inte är rädd för att uttrycka åsikter, ett seminarium om hoten mot pressen i förra veckan.

Vi var runt 250 politiker, ­publicister, höjdare på ­public servicebolag och ­reportrar som samlades i Palais d’Egmonts ­sessionssalar i Bryssel ­under två dagar.

Mest lyssnade vi.

På den polske tv-reporter, som upplevt kommunismen och nu med vrede och sorg i rösten berättade om hur runt 200 kollegor fått sparken för att de vägrat följa ­regeringens nya medielagar.

På Europarådets general­sekretare Thorbjørn Jagland, som redogjorde för hur journalister misshandlas och fängslas i Grekland och Turkiet och om hur ­trakasserier mot med­arbetare på regimkritiska tidningar i Ungern sprider sig närmast epidemiskt.

På The Guardians chef­redaktör Katharine Viner, som låtit analysera 70 miljoner läsarkommentarer och kommit fram till att av de tio skribenter på tidningen som drabbats mest av hat är åtta kvinnor och de två männen svarta.

Vittnesmål efter vittnesmål: Hittills i år har 49 journalister dödats, överallt i Europa läggs dagstidningar ner av ekonomiska skäl, i Frankrike och Tyskland har reportrar och fotografer ­attackerats av högerextremister, hatsajter växer och hoten blir vanligare i varje land, på Balkan har en del av pressen tagits över av kriminella organisationer, skotten på Charlie Hebdos redaktion ekar ännu.

Inget av detta är nytt, men att sitta i Europe room med hörlurar och lyssna på översättning av alla dessa berättelser på alla dessa språk skapar en ny och skrämmande förståelse för hur många och stora hoten mot den fria pressen är.

Journalistiken, av sådan betydelse för att en demokrati ska vara hälsosam, är satt under ett exceptionellt tryck.

Det tycks regna dygnet runt i Bryssel och på flighten hem från EU-kommissionens seminarium tänker jag att även om tidningar i Sverige har stora problem så är dess fundament så mycket stabilare än i många andra länder i Europa. Kommer det alltid att vara så?

Sverige är inte en isolerad ö och järnrörsviftaren Kent Ekeroth har sagt att hans ­parti ska ta itu med journali­­sti­ken ”i ­sin­om tid”.