Mejla

Wolfgang Hansson

Detta kan vara början på en ny vänstervåg

KOLUMNISTER

Är vi i början på en ny vänstervåg över Europa och västvärlden?

Det var länge sedan socialdemokratiska partier kunde skörda några framgångar bland väljarna men nu ser de ut att bli störst i valen i både Norge och Tyskland.

Frågan är om förklaringen ska sökas i specifika omständigheter i de två länderna eller om man kan tolka väljarnas preferenser som en ny trend som de närmaste åren kommer att svepa genom västvärlden som en reaktion på den högerpopulistiska våg som de senaste åren dominerat politiken i många länder.

När Donald Trump vägrade lämna ifrån sig makten efter presidentvalet i USA förra året sände det en chockvåg genom hela den demokratiska världen. Ett land som många sett som demokratins stöttepelare var mycket nära att förvandlas till en bananrepublik.

Stormningen av Kapitolium blev en ögonöppnare. Säkert är det många väljare även i Europa som skrämts av hur fort demokratins kan urholkas med fel ledare vid makten.

Stormningen av Kapitolium blev en ögonöppnare, skriver Wolfgang Hansson.

Utvecklingen i Ungern och Polen pekar i samma auktoritära riktning. Italien var kortvarigt inne på en liknande väg innan det högerpopulistiska experimentet i Italien under Matteo Salvini avbröts för att ersättas med teknokraten Mario Draghi.

Tre saker har bidragit

Omsvängningen har hjälpts på traven av åtminstone tre saker: pandemin, klimathotet och den minskade migrationen.

Covid-19 har kraftigt stärkt statens roll. Utan kraftiga ekonomiska stöd hade många företag gått under och hundratusentals löntagare förlorat jobben. Nu räddades de tack vare ingripanden från staten som tidigare setts som närmast otänkbara i en marknadsekonomi.

Klimathotet har blivit så påtagligt att allt fler väljare tar det på högsta allvar och undrar hur utsläppen ska kunna minskas. Det är uppenbart att detta, precis som pandemin, kräver kraftiga statliga ingripanden som normalt inte hör hemma i kapitalismen.

Ropen på en stark stat har allmänt gynnat vänstern.

Kan bli en vägvisare

Det faktum att invandringen till Europa kraftigt minskat de senaste åren har gjort att högerpopulistiska partiers huvudfråga har hamnat betydligt längre ner på dagrodningen. Den är inte borta men i viss mån desarmerad tack vare att även många socialdemokratiska partier numera förordar en strikt kontrollerad migration.

Det återstår att se i vilken grad den här utvecklingen kan omsättas i valframgångar för vänstern under de närmaste åren. Valen i Norge och Tyskland kan bli en vägvisare men det finns också andra förklaringar till vänsterkantringen i just dessa länder.

I Norge har högerns Erna Solberg suttit som statsminister i åtta år. Det är lång tid vid makten som i sig kan föda en önskan om förändring.

I Tyskland är vänstervågen väldigt färsk. På tämligen kort tid har socialdemokratiska SPD gått från 15 till 25 procent i opinionsmätningarna.

Socialdemokraten Olaf Scholz har seglat upp som favoritkandidat till att bli ny förbundskansler i Tyskland.
Valaffisch i Tyskland.

Mycket verkar vara på grund av att deras kanslerkandidat Olaf Scholz ses som den som är mest lik Angela Merkel i sin framtoning. Om Merkel fortsatt är det högst troligt att hon hade vunnit igen. Men så är hon mer mitten än höger.

Framgångsvågen har klingat av

Trots att det finns en del frågetecken kring om det verkligen handlar om en ny vänstervåg så är känslan att kombinationen av pandemin och klimathotet gjort att den högerpopulistiska framgångsvågen efter 2015 har klingat av.

Norska fremskrittspartiet lämnade regeringen för att Norge tog emot en (1) norsk IS-kvinna från Syrien. De känns orimligt snarstucket.

Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre ser ut att bli Norges nya statsminister.

Tyska Alternativ för Tyskland, Afd, har misslyckats helt med att utöva en stark opposition under sin första period i förbundsdagen. I stället har interna bråk dominerat.

Varken AfD eller Fremskrittspartiet går att räkna ut på sikt men deras framåtrörelse har tvärnitat. Detsamma gäller för Salvinis parti Lega, för franska Marine Le Pens Nationell Samling många andra högerpopulistiska partier.

Även traditionella högerpartier som Höyre och CDU/CSU tappar i många länder. Dagens Nyheter citerar i dag Warszawas borgmästare Rafal Trzaskowski om den moderata högerns minskade inflytande.

– Vi är inte starka längre, vi är inte framgångsrika längre och vi är inte sexiga längre.

I stället verkar det vara vänstern som vädrar morgonluft.

Om även Sverige är del av samma trend får vi kvitto på om ett år.

Av: 

Wolfgang Hansson

Publisert:

LÄS VIDARE

Norge till stortingsval – i skuggan av corona

ÄMNEN I ARTIKELN

Politik

Norge

Europa

Tyskland

Olaf Scholz