Domstolarna blåsta på regeringens extramiljoner

36 extra miljoner till domstolarna, trumpetade regeringen härförleden.

Men det blir inte en krona till de hårt ansatta tingsrätterna – allt går till hyror.

Justitieminister Gunnar Strömmer kallade i onsdags till presskonferens för att i förväg avslöja en nyhet i den kommande budgeten.

Nämligen ännu fler miljarder till ett rättsväsende det redan satsas hårt på. Mer pengar till Polisen, Säpo, Åklagarmyndigheten och övriga verksamheter inom området.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har pressträff i regeringskansliet.

Sveriges domstolar får nästa år 36 miljoner utöver redan tilldelade medel.

En i sammanhanget blygsam summa, som jämförelse kan nämnas att Polisen kan inkassera nästan en miljard, men i dessa tider är vartenda nytt öre viktigt.

Med alla dessa satsningar på de brottsbekämpande myndigheterna ökar nämligen också trycket på Domstolarna.

 

Fler poliser leder till fler utredningar som leder till fler åtal som leder till ökad belastning på tingsrätterna.

Under 2020 strömmade det in nästan en halv miljon nya mål till landets domstolar. En ökning med 27 procent på fem år.

Ökningen avstannade i fjol, sannolikt tillfälligt, men trycket var fortsatt högt.

Extra miljoner är således välkommet. Men det blir inte en krona. För i slutet på förra veckan skickade Domstolsverket, en förvaltningsmyndighet som bestämmer vad pengarna som domstolarna får ska användas till, ut ett brev till samtliga domstolschefer med ett kärvt budskap.

De 36 miljonerna ska spenderas på hyror. Vartenda öre.

Skälet till detta är att Domstolsverkets kostnader för lokaler har ökat kraftigt. Och de kommer att öka ännu mer.

Ny domstolsbyggnad i Malmö, ombyggnader av tingsrätten i Hudiksvall, kammarrätten i Jönköping, Göta hovrätt, projekt som kostar.

Personer med insyn i verksamheten viskar i mitt öra att en del av projekten är tveksamma.

 

Ta bara ombyggnaden av Norrtälje tingsrätt. Domstolsverket förlorade en tvist i domstol (!) och tvingades betala 6,7 miljoner till ett kommunalt fastighetsbolag och nästan lika mycket i rättegångskostnader.

Norrtälje tingsrätt

Domstolarnas sammanlagda kostnader för nästa år beräknas bli 7,5 miljarder. En dryg miljard går till hyror.

15, 7 procent. Om det är en för stor del av kakan eller inte går att diskutera, men till sammanhanget hör att vissa lokaler står tomma.

I sitt budgetyrkande till regeringen för perioden 2022-2024 räknade Domstolsverket för övrigt med hyreshöjningar på 77 miljoner kronor.

Domstolarna fick i regeringens förra budget 6,6 miljarder. 36 miljoner hit eller dit är ingenting som den dömande verksamheten står och faller med.

Men låt oss inte glömma att erfarna domare vittnar om ärenden som läggs på hög, obetalt övertidsarbete och domartjänster som inte tillsätts är varenda ny krona ett välkommet tillskott.

 

Att hela tillskottet skulle gå till hyror var sannolikt ingenting som varken landets domstolschefer eller regeringen hade väntat sig.