Vårt enda försvar är metoder från medeltiden
Socialminister Lena Hallengren, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, hällde tonvis med ord över massmedierna, och när man skalat bort allt fluffet återstod bara en viktig mening:
Sverige är sårbarare i dag än när svininfluensan härjade för tio år sedan.
Det budskapet lågt väl dolt i Anneli Bergholm Söders anförande på en av torsdagens presskonferenser. Bergholm Söder företräder MSB, den myndighet som ska ha koll på Sveriges beredskap. MSB samlar in uppgifter från myndigheter och företag om hur de klarar krisen nu och framdeles. Dessa uppgifter sammanställs i en lägesbild.
– Den kan komma att sekretessbeläggas för att inte blotta svagheter och styrkor, sa Bergholm Söder.
När svininfluensan spreds över världen för tio år sedan behövde MSB inte sekretessbelägga några uppgifter. Men världen ser annorlunda ut i dag, sa Bergholm Söder.
Så hur har den förändrats?
När hon fick den frågan återkom lavinen av ord med oförminskad styrka. Vart och ett av orden hade lika mycket luft som snöflingor och alla saknade mening: ingen förstod vad hon talade om.
Det finns skyddsvärda delar att hemlighålla, sa hon.
Men hur har världen förändrats, frågade jag.
Efter många om och men sa Bergholm Söder att vi är mer beroende av telekommunikationer i dag.
Något mer svar fick vi inte.
Precis som vi inte fick något svar när det gällde hur mycket skyddsutrustning som finns för personalen på sjukhusen.
Socialstyrelsen vet nämligen inte. Socialstyrelsen samlar in uppgifter från regionerna och analyserar. Om några dagar kanske det finns ett svar.
Vilket vi får hoppas eftersom socialminister Lena Hallengren på sin presskonferens sa att Sverige ska delta i en EU-gemensam upphandling av skyddsutrustning.
Då bör ju Socialstyrelsen veta hur stort vårt behov är.
Lärdomen av alla dessa ord är hur naket världens modernaste land – vårt – är inför en plötslig och oväntad fara. Den berömde mikrobiologen Peter Piot påpekade förra veckan i den brittiska tidningen Financial Times att det enda vi har att sätta emot coronaviruset är medeltida metoder:
Isolering av sjuka, karantän för potentiella smittbärare och smittspårning.
Ordet karantän kommer för övrigt av det italienska ordet för 40. Så många dagar fick sjömän vänta innan de tilläts gå i land i Venedig under digerdöden på 1300-talet.
Tiden sänktes sedan till 30 dagar men ordet karantän lever kvar.
20 miljoner européer beräknas ha dött i digerdöden som var en böldpest.
PODD Kan coronaviruset leda till en ny finanskris?
I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om hur utbrottet av coronaviruset påverkar världsekonomin. Står vi inför en finanskris om börsen rasar ytterligare? Gäst är Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.