Ingves har tappat kontrollen
Inflationen i Sverige skenar för varje månad och är den högsta på 31 år.
Det står klart att Riksbanken misslyckats med sin viktigaste uppgift och måste höja räntan så mycket och så snabbt att det riskerar att utlösa en lågkonjunktur.
I december 1991 hade den då glödheta rockgruppen Guns N’ Roses nyligen släppt ett nytt album. Att det passerat en del vatten under broarna sedan dess blev tydligt under bandets framträdande vid festivalen Sweden Rock nyligen, en insats som Aftonbladets recensent belönade med ett rungande minus.
På 31 år hinner det helt enkelt hända ganska mycket.
Lika lång tid har förflutit sedan svenska konsumentpriser senast steg lika mycket som i maj 2022: 7,2 procent i årstakt enligt siffror som Statistiska Centralbyrån kablade ut på tisdagsmorgonen.
Det är tionde raka månaden med priser som ökar snabbare i Sverige än Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Och några tecken på inbromsning syns inte. Tvärtom pekar kurvan rakt uppåt.
Riksbanken är en myndighet som lyder direkt under riksdagen.
”Enligt riksbankslagen ska Riksbanken upprätthålla ett fast penningvärde, vilket innebär att inflationen ska vara låg och stabil”, står det på myndighetens hemsida.
Särskilt stabilt känns inte läget just nu.
Inflationen började som dyrare el och bensin, något som accelererade när Ryssland anföll Ukraina. Men det fanns också effekter av pandemin, som problem med leveranskedjor och brist på komponenter.
Riksbanken spelade till en början ned inflationen som ”övergående” och spådde att den snabbt skulle falla tillbaka. En felbedömning, minst sagt.
Statistiken från SCB visar att i princip allt blir dyrare just nu. Matpriserna har ökat i den snabbaste takten på 39 år och dras energipriser bort är inflationen hela 5,4 procent.
I efterhand är det lätt att se att Riksbanken agerat alldeles för sent och för lite. Inte förrän i slutet av april höjdes räntan med 0,25 procent.
Till Stefan Ingves försvar kan sägas att andra centralbanker gjort samma miss och inflationen i våra grannländer och i Europa är också den högsta på 30-40 år.
Det finns de som hävdar att räntehöjningar inte kan påverka den inflation vi nu ser. Problemet för Riksbanken är att den sänkte räntan till minus år 2015 mitt under en högkonjunktur för att få upp konsumentpriserna. Det fungerade dåligt. Och om räntan inte biter på vare sig låg eller hög inflation kan man fråga sig varför vi ens har en Riksbank.
Noll och minusränta i över sju år producerade istället en annan typ av inflation: på bostäder, aktier och fastigheter. Vilket i sin tur lett till svenskarnas rekordhöga skuldsättning.
När Riksbanken nu verkar ha tappat kontrollen över den vanliga inflationen återstår bara en sak att göra: flera snabba räntehöjningar.
Bankekonomer spår nu att Riksbanken höjer med 0,5 procentenheter redan i slutet av juni och med lika mycket i september, vilket skulle innebära en styrränta på 1,25 procent under hösten. Boräntorna spås samtidigt stiga snabbt och kan nå 3,5-4 procent de närmaste åren.
Trots att det handlar om räntenivåer som är ganska låga i ett historiskt perspektiv har effekterna redan blivit dramatiska. På börsen har indexet för fastigheter fallit med 43 procent i år, och enskilda aktier har tappat mer än så. Bostadsmarknaden visar tydliga tecken på inbromsning.
På frågan: hur hög ränta tål Sverige ser svaret ut att vara: inte särskilt hög.
Finansinspektionen har varnat för att bostadspriserna kan falla med 35 procent.
Risken, som flera ekonomer pekat på de senaste femton åren, är att ett eventuellt ras på bostadsmarknaden sprider sig.
När Riksbanken i slutet av maj släppte sin senaste rapport över den finansiella stabiliteten i Sverige varnades för att riskerna och sårbarheten i ekonomin är de största sedan början av 1990-talet. Särskilt oroad är Riksbanken över de högt skuldsatta fastighetsbolagen, samma bransch som utlöste 90-talskrisen.
Till ett sådant scenario är det fortfarande långt. I skuggan av inflationen tuggar den svenska ekonomin på hyggligt, även om farten gått ned. Men att en lågkonjunktur väntar ser alltmer ut som en lågoddsare. Frågan är bara hur djup och hur lång den blir.
Stefan Ingves har varit riksbankschef i sexton år.
Under merparten av denna långa tid har Riksbanken missat att nå sitt viktigaste mål: en inflation på två procent. Stefan Ingves har dock genom åren utvecklat ett säreget sätt att ducka för kritik, en strategi som knappast någon annan myndighetschef hade kommit undan med. Den kan sammanfattas med hans favoritfras: ”Vi får laga efter läge”. För låg inflation, för hög inflation, oavsett problem funkar det alltid att bara slå ut med armarna i en uppgiven gest.
Här har Guns N’ Roses genomsågade sångare Axl Rose mycket att lära.
Minus i betyg? Titta inte på mig. Jag gör bara så gott jag kan.