Jag föredrar alltid bögar framför sverigedemokrater

Ingen fråga om höger eller vänster Ivar Arpi och andra ­borgerliga ledarskribenter som börjat ynka stackars förtryckta sverigedemokrater blandar ihop tolerans med fri- och rättigheter. Yttrandefriheten omfattar även sverigedemokrater, men därav följer ingen demokratisk skyldighet att tolerera deras ideologi.

Det är värre att komma ut ur garderoben som sverige­demokrat än som bög. Det menar i alla fall Ivar Arpi, en ledarskribent i Svenska Dagbladet som jämte Alice Teodorescu i Göteborgs-Posten tillhör de notoriska försvararna av just SD-are.

Arpis indignation över att bögar möts av större tolerans än sverige­demokrater ter sig något gåtfull. För det första är det ju självklart. För det andra vore det förfärligt om det förhöll sig tvärtom.

Däremot är ledarskribent Arpis förklaring till bögars företräde framför sverigedemokrater lika fascinerande som oavsiktligt rolig. Detta missförhållande beror nämligen på ”en offentligt påbjuden värdegrund att tänka rätt”, alltså en sorts lag om vad som är tillåtet att tänka.

Och vilken skurkaktig överhet är det som stiftat sådan lag eller kommit med sådana påbud? Det är självklart den något diffusa fienden ”vänstern” och det ”råder inga tvivel om att det främst är högern som missgynnas av det rådande debattklimatet”, suckar den vanligtvis mer stridslystne Arpi uppgivet.

Också detta är en rolig tanke. I den offentliga svenska debatten är alltså högern förtryckt av vänstern? Och om inte detta missförhållande rådde så skulle det fortfarande vara värre att vara bög än sverigedemokrat?

Man kan tycka att det är något förvånande att just Svenska Dagbladets ledarsida skulle beskriva vänstern som så dominerande i svensk debatt att såväl högern som sverigedemokraterna led svårt under detta andliga förtryck. Vanligtvis och med rätta beskrivs styrkeförhållandena tvärtom och Arpi förklarar inte sin dystra världsbild på annat sätt än att ”väns­tern är också bättre på att demonisera högern än vad högern är att ­göra detsamma med vänstern”. Jaha. Vi skriver alltså bättre än högerskribenterna? Det kan nog stämma. Men likväl går det tio höger på en vänster i den svenska medievärlden.

Dock manar Arpi till heroisk kamp i sin slutkläm: ”Det är hög tid att ge toleransbegreppet en mer neutral innebörd; att göra motstånd mot den nya vänsterns intolerans”.

Vänstern är alltså intolerant, särskilt då mot sverigedemokrater får man förmoda. För att leda den tesen i bevis åberopar Arpi diverse amerikanska studier som sägs visa att ju mer någon är för ”social rättvisa” desto större risk för intolerans. ”De som menar att regeringen har en skyldighet att hjälpa fattiga och svarta är också mer intoleranta.” Inför detta vetenskapliga skarpsinne finns dock ingen anledning att kapitulera. Sverigedemokrater är självklart mindre positiva till att regeringen skulle hjälpa fattiga och svarta. Men det gör dem knappast mer toleranta.

Det tycks mig som om Arpi, ­Teodorescu och andra borgerliga ­ledarskribenter som alltmer börjat ynka de stackars förtryckta sverigedemokraterna helt enkelt blandar ihop tolerans med demokratiska fri- och rättigheter. Det är fullt tillåtet att vara sverigedemokrat, rösträtten och yttrandefriheten omfattar även dem. Så var det också för nazisterna i Tyskland. Men därav följer ingen demokratisk skyldighet att tolerera vare sig nazism eller SD-ideologi.

Eftersom jag varit bortrest någon tid kom jag nyss hem till en mejlbox fylld med hundratals hatiska inlägg. Mest hat riktade sig inte mot mig personligen utan självklart mot muslimer och flyktingar. Den föreställningsvärld som präglar dessa sverige­demokratiska inlägg är närmast obeskrivlig. Det mesta är helt ­enkelt för vämjeligt att citera. Men helt kort kan sägas att skribenterna är övertygade om att flyktingarna från IS-terrorn flytt till Sverige för att här sätta i gång med kvinno­slaveri, offentliga halshuggningar och terror, just den ondska som tvingat dem på flykten.

Jag erkänner fullt ut dessa hat­pellars rätt att yttra sig, liksom deras rätt att fylka sig i ett politiskt parti och utöva sin rösträtt. Men ingen kan kräva av mig att jag skall tolerera deras hat och renodlade rasism. Och jag har svårt att se hur detta skulle vara en fråga om vänster eller höger. Jag kan förstå att somliga av högerns ledar­skribenter som stryker sverige­demokraterna medhårs är förskonade från denna typ av inlägg i sin mejlbox. Men jag kan inte förstå ­varför man ens som gammalhögerkonservativ skulle tolerera ­sådant.

Att sverigedemokraterna fått många röster i riksdagsval är inget skäl att tolerera deras ideologi. ­Nazisterna i Tyskland fick en tredjedel av rösterna och blev därmed största parti.

Och jag kommer alltid att föredra ­bögar framför sverigedemo­krater hur skrämmande den inställningen än kan te sig för Svenska Dagbladets ledarsida.