Sverige är inte ”mellanmjölk” – vi är ett extremt land
Andreas Cervenka: På punkt efter punkt sticker vi ut jämfört med omvärlden
Bilden av Sverige som ett ”Mellanmjölkens land” är och har alltid varit fel.
Snarare är vi extrema – och borde uppdatera vår självbild, skriver Aftonbladets nye ekonomikommentator Andreas Cervenka.
Han bar besvikelsen som en tung mantel över sina axlar. Att den vanligtvis så välpolerade talmannen och fikabrödsfantasten Andreas Norlén var upprörd efter den parlamentariska farsen häromveckan gick inte att ta miste på. En statsminister som avgår innan hon ens hunnit tillträda. Så går det inte till i Sverige!
Andreas Norlén är, liksom undertecknad, född på 70-talet och färgad av det sena 1900-talets svenska självbild. Om nationens karaktärsdrag kunde sammanfattas i en person var det Lasse Åbergs klassiska karaktär Stig-Helmer (är du för ung, googla!). En försynt, snäll men lite bortkommen figur. Denna image fick ett namn: ”Mellanmjölkens land”, myntat av författaren Jonas Gardell på 90-talet.
Det är hög tid att vaska den där mjölken. 2020-talets Sverige har nämligen inget slätstruket över sig. Tvärtom. Att politiken blivit så rörig att den genererar rubriker i världspressen är bara en naturlig anpassning till detta nya normala.
Sverige är ett extremt land.
På punkt efter punkt sticker vi ut jämfört med omvärlden. Somligt är svårt att undgå i dessa dagar, som den abnormala mängden skjutningar och sprängningar. Sveriges smått världsunika corona-strategi har det redan skrivits böcker om. Att vi har oproportionerligt många idrottsstjärnor och hitmakare är ingen nyhet.
Det område där vi utmärker oss mest är kanske ekonomin.
Sveriges statsskuld är så låg att den får de flesta andra länder i västvärlden att se ut som Leo Vegas-torskar.
Å andra sidan tillhör vi den absoluta världstoppen när det gäller skulder bland privatpersoner och företag, slaget endast av Luxemburg och Hongkong. Våra bostadspriser har de senaste 25 åren rusat mest av alla länder i OECD.
Inget annat land av vår storlek har skapat så många framgångsrika exportbolag som Sverige, och vid sidan av Silicon Valley är Stockholm den plats i världen där det per capita fötts flest teknikbolag värda över en miljard dollar.
Svenskarna älskar fonder mer än något annat folk på jorden men skyr kontanter som inga andra. Journalister från hela världen vallfärdar till landet där det blivit lika socialt accepterat att langa fram en sedel som att tända en joint på en förskola.
Sverige vimlar av dollarmiljardärer men har bland de största förmögenhetsklyftorna i världen, knappt passerat av ett fåtal länder som Brasilien, Brunei och Botswana, enligt Credit Suisse Wealth Report. Sverige är det enda landet i solsystemet där skattefinansierade skolelever kan köpas och säljas på börsen.
Bara Danmark tar in mer i skatter på arbete än Sverige enligt OECD. Samtidigt är vi det land i västvärlden som sedan 1990-talet sänkt beskattningen mest för de som äger tillgångar. Den stora sensationen är hur vi överhuvudtaget kunde köpa storyn om mellanmjölken.
Sveriges historia, från Gustaf II Adolf till Abba till Zlatan, är full av personer som på gott och ont inte nöjt sig med att vara bänkvärmare. I stället för att klamra sig fast vid ett dammigt kamrersideal från Jönssonligans storhetstid borde Andreas Norlén omfamna den bild som många människor i andra länder redan har av svenskarna: driftiga, ekonomiska, nyckfulla, självgoda och om vi ska vara ärliga, lite påfrestande.
Det kommer kännas som en befrielse.