Var det värt det?

Var det värt det?

Frågan många ställer sig efter att USA dragit sig tillbaka efter 20 år av krig som kostat enorma pengar, dödat över 100 000 människor och ändå fört tillbaka talibanerna till makten.

Svaret är inte så givet som det kan verka.

Följ ämnen
Nato

När George W Bush beordrade sina trupper att störta talibanerna i oktober 2001 var jag Aftonbladets korrespondent i New York. Jag hade själv upplevt terrordåden några veckor tidigare på mycket nära håll. Jag kände amerikanernas rädsla, ilska och hämndbegär in på bara skinnet.

Stödet för att angripa de som låg bakom terrordåden var i det närmaste hundraprocentigt.

Det fanns också ett stort stöd i övriga västvärlden för USA:s rätt att försvara sig.

I dag är det lätt att glömma att det inledningsvis var få i väst som opponerade sig mot kriget. Syftet var ju att skydda hela västvärlden mot nya liknande terrordåd som de i USA den 11 september.

Problemet var att USA och Nato rätt snart tappade bort huvudskälet till varför de gick in och istället försökte sig på ett nationsbygge som var dömt att misslyckas från början.

Det går inte att uppifrån och utifrån främmande makt förvandla ett feodalt samhälle där nästan hälften av befolkningen är analfabeter till en västerländsk demokrati.

Vissa säger att USA borde ha dragit sig tillbaka redan efter ett halvår eller senast 2011 när man dödat al-Qaidaledaren Usama bin Ladin.

Men hotet om att talibanerna skulle komma tillbaka till makten har hela tiden funnits där. Hade USA dragit sig tillbaka tidigare hade talibanerna sannolikt återerövrat makten tidigare. Det finns helt enkelt inga bra och givna lösningar på hur USA och Nato borde ha agerat för att undvika att kriget slutade i ett misslyckande.

30 augusti 2021. Ett av de sista amerikanska C-17-flygplanen lyfter från Kabul.

Håller löftena?

Var det värt det?

Spontant är svaret på den frågan tveklöst nej eftersom talibanerna nu återtagit makten och fortfarande samarbetar med al-Qaida som finns kvar i landet. Även om USA helt klart degraderat gruppens förmåga att planera nya dåd med Afghanistan som bas.

Men frågan kan inte få något slutgiltigt svar innan vi vet vilket styre talibanerna kommer att visa upp den här gången. Blir det samma grymma och barbariska regim som 1996-2001 är vi verkligen tillbaka till ruta ett.

Om talibanerna mot förmodan håller sina löften och inrättar ett mer moderat styre där kvinnor får fortsätta arbeta och flickor gå i skola så kanske insatsen från väst inte var helt bortkastad.

Trots allt är Afghanistan ett annat land i dag än för 20 år sedan. 7 av tio afghaner har en mobiltelefon och tillgång till internet. En hel generation kvinnor och flickor har fått en utbildning.

Den här gången blir det ännu svårare för talibanerna att vrida tillbaka klockan utan att det växer fram ett starkt folkligt motstånd mot regimen.

31 augusti 2021. Talibaner bevakar flygplatsen i Kabul efter USA:s tillbakadragande.

Hur troligt är det att talibanerna har förändrat sig?

Inom kort kommer vi att få veta om det håller sina nya löften. Nu när amerikanerna har lämnat kommer talibanerna snart att bilda en regering. Om de lyckas få med ex-presidenten Hamid Karzai och några ur den gamla regimen i en samlingsregering, kan det vara ett tecken på att styret blir annorlunda den här gången. Förhandlingar har pågått sedan de intog Kabul. Men det är talibanerna som bestämmer och de vill fortfarande införa en islamistisk diktatur med sharialagar.

Alla talibaner inte lika

Talibanerna är ingen homogen grupp där alla tycker lika. De som vi hört mest av hittills är gruppen som suttit i exil i Doha i Qatar och var de som förhandlade med USA om tillbakadragandet. Ledande person här är mullah Abdul Ghani Baradar som var med och grundade talibanerna på 90-talet.

De är vana att umgås i diplomatiska kretsar och vet hur man ska uttrycka sig i västmedier för att inte skrämma bort människor.

Mullah Abdul Ghani Baradar.

Haqqani-nätverket som haft sin bas i Pakistan och leds av Sirajuddin Haqqani anses vara en mer hårdför gren.

En annan maktfaktor är den legendariske talibanledaren mullah Omars son Mullah Mohammed Yaqoob som är chef för gruppens militära operationer.

Exakt hur maktförhållandena ser ut mellan talibanernas olika fraktioner kommer vi att få veta mer om när regeringen bildats och samhällsförändringar genomförs på marken.

En faktor som talar för att talibanerna lägger band på sig är att landet är helt beroende av utländskt bistånd. 70 procent av statsutgifterna finansieras helt den vägen. USA och EU har hotat med att dra in allt bistånd. Försvinner de pengarna kastas landet in i en humanitär katastrof.

USA:s och Natos långa krig i Afghanistan slutade i ett förnedrande nederlag. Men även talibanernas styre riskerar att gå samma väg.

 

29 augusti 2021. Joe Biden och hustrun Jill hedrar en amerikansk soldat som dödats i en terrorattack i Kabul.