Löftesbrotten avlöser varandra
Ännu ett brutet löfte om elpriserna
Regeringen måste ångra sitt löftesregn om elpriserna.
Inte mycket har infriats.
Det är inte ens säkert att det blir någon ersättning för de chockpriser som väntas i vinter.
Regeringens löftesbrott har avlöst varandra när det gäller högkostnadsskyddet för elpriserna.
Senast i dag, tisdag, skulle Svenska kraftnät redovisa det uppdrag de fick av den förra regeringen och som den nya adopterat. Det handlar om att betala tillbaka så kallade flaskhalsavgifter till de elkunder som betalt dem, de som bor i elområde tre och fyra i södra delen av Sverige.
För ett par veckor sedan redovisade Svenska kraft nät delar av sitt uppdrag. Nämligen hur högkostnadsskyddet skulle se ut fram till den sista september i år.
Men i dag skulle resten presenteras. Mest intressant för väljarna var givetvis hur stödet för den kommande vintern ser ut. Det lovade Svenska kraftnäts chef vid en välbesökt presskonferens med bland andra Ulf Kristersson 27 oktober.
Beskedet presenterades de inte vid en presskonferens under närvaro av statsministern. Det var ett enkelt meddelande på företagets hemsida som lades ut strax före hemgång.
Det berodde på att det var ett nytt löftesbrott. Svenska kraftnät törs inte utlova något stöd alls för den 12-månadersperiod som inleddes 1 oktober. Trots att det förespeglats elkunderna.
– Att föreslå åtgärder för 2023 är inte möjligt eller ansvarsfullt. Osäkerheten i prognoserna om inflödet av kapacitetsintäkter är för stor. För att kunna ansöka om att finansiera nödåtgärder med kapacitetsavgifter (flaskhalsintöäkterna) för 2023 måste det först vara klarlagt vilka medel som kan komma att finnas till förfogande, skriver företaget.
– Svenska kraftnät kan inte betala ut pengar som vi inte har, det vore inte ansvarsfullt. 2023 års inflöde av kapacitetsintäkter är mycket osäkert och vi kan till och med se att inflödet för slutet av 2022 inte följer prognoserna, säger Malin Stridh, chef för Elmarknad på Svenska kraftnät enligt meddelandet.
Det är det senaste av en lång flera löftesbrott om elpriskompensation. I valet lovade den blivande regeringen att kompensera väljarna för de höga elpriserna.
I en intervju i Svenska dagbladet tre veckor före valet sade den blivande statsministern Ulf Kristersson (M) följande:
– Om vi vinner valet och Sverige får en ny regering, så kommer vi se till att högkostnadsskyddet för hushåll och företag mot de extrema elpriserna, finns på plats den 1 november. Hushållens ekonomi ska räddas i god tid före jul. Det är ett gemensamt vallöfte.
Inget av de två löften som görs i uttalandet kommer att hållas.
Högkostnadsskydd på plats 1 november: Det är drygt två veckor sedan och ännu är inget system på plats. Vid presskonferensen den 27 oktober presenterade visserligen Svenska kraftnät, ett förslag om hur kompensationen, eller högkostnadsskyddet, skulle kunna se ut. Närvarande var både statsministern och vice statsministern, Kristersson och Ebba Busch.
Men för att förslaget ska kunna genomföras krävs godkännande av Energimarknadsinspektionen som bland annat kontrollerar att upplägget inte strider mot EU-regler.
Det godkännandet har ännu inte gjorts. Det senaste beskedet är att beslutet, bu eller bä, ska komma i slutet av veckan.
• Pengarna ska betalas i god tid före jul. Så blir det verkligen inte. Den nya målbilden är att pengarna ska betalas ut ”i början av nästa år”. I min värld tar den perioden slut sista mars.
Det har nämligen visat sig krångligt att ta reda på hur mycket varje abonnent ska få för sitt/sina abonnemang. Svenska kraftnät, som har de 55 miljarder som ska betalas ut i sin kassakista, har inga kundregister. De sköter stamnätet.
Däremot har landets omkring 160 elnätsbolag register över sina kunder och deras förbrukning. Det ska de berätta för Försäkringskassan som ska betala ut pengarna.
Varför Försäkringskassan plötsligt ska börja administrera kilowattimmar är oklart. Man trodde de hade tillräckligt att göra ändå De har inte heller kontonummer till de sammanlagt 5 miljoner privatpersoner, företag, organisationer och föreningar som ska få pengarna. Bara det försenare utbetalningarna kraftigt.
I vintrasbetalade elnätsbolagen ut det stöd som då var aktuellt. Varför de, som redan har upparbetade rutiner på området, inte används igen har inte fått att få klarhet i.
Svettigt för regeringen, alltså. Men så blir det om man lovar runt och håller tunt.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.