Vem kan fylla Merkels skor?

BERLIN. En fråga mal i huvudet på tyskarna inför söndagens val.

Vem kan fylla Angela Merkels skor?

Inte bara som det mäktiga Tysklands ledare. Efterträdaren ärver också rollen som Europas frontfigur.

Om tyskarna fått bestämma hade en majoritet gärna sett att Angela Merkel stannat vid makten. Men hon vill inte. Beslutet är oåterkalleligt.

Därför brottas tyskarna nu med frågan om vem som är mest lämplig som hennes efterträdare.

De våldsamma skiftningarna i opinionsmätningarna visar hur vilsna de är. Under en vecka på valturné i Tyskland har jag träffat många som ventilerat sin osäkerhet och rätt få som varit tvärsäkra. 30 procent säger att de ännu inte bestämt sig.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel.

I praktiken handlar valet nu om två personer.

Socialdemokraten och finansministern Olaf Scholz och kristdemokraten Armin Laschet, regeringschef för landets största delstat Nordrhein-Westfahlen.

Kanske beror svårigheten att välja på att de två trots allt är rätt lika. Två medelålders män som båda är att betrakta som politiska broilers. Båda har en lång erfarenhet av att styra. Åsiktsmässigt är det heller ingen avgrund mellan dem. Båda tillhör mitten i tysk politik även om den ene är SPD och den andre CDU. Deras partier har tillsammans styrt Tyskland i en så kallad storkoalition 12 av de senaste 16 åren.

Som i så många andra sammanhang handlar otroligt mycket om tajming.

I ropet

Scholz har gjort en remarkabel framryckning de senaste veckorna och har det i politiken så värdefulla som kallas momentum.

Plötsligt är hans lite torra, försiktiga stil i ropet. Där han får några år sedan kallades tråkig och robotaktig anses han nu ansvarsfull och förståndig. Den fryntlige Laschet anses lite för sprallig.

SPD har gått från 15 procent för ett år sedan till 25 procent i opinionsmätningarna. CDU har på några månader rasat från dryga 30 procent till 21. Den lägsta siffran i partiets historia.

Olaf Scholz, SPD, under ett valmöte i Esslingen.

Ett skäl till omsvängningen är troligen att Scholz som finansminister var en av dem som tydligast lotsade Tyskland genom pandemin. Den annars sparsamme Scholz öppnade plånboken rejält för att rädda tyska företag och jobb. Många tycker att han som Merkels högra hand gjort ett bra jobb.

Många ser i honom rentav som en ny Merkel. Samma eftertänksamhet och analytiska förmåga. Klokskap och försiktighet i förening.

En pr-expert har förfinat hans image. Scholz som med mild, sympatisk men bestämd blick tittar på väljarna sitter på tusentals jätteplakat över hela Tyskland.

Han har varit partiets uttalade kanslerkandidat i ett år, betydligt längre än någon av utmanarna.

Ifrågasatt

Armin Laschet har varit ifrågasatt från den stund han blev vald till partiordförande i april efter en lång ledarstrid. Då utmanades han på nytt av systerpartiet CSU:s starke man i Bayern, Markus Söder.

Med hänvisning till att han låg mycket bättre till i opinionsmätningarna än Laschet hävdade Söder att posten som kanslerkandidat borde gå till honom. En ny långvarig strid följde med nattliga krismöten och hemliga omröstningar.

Men till slut kunde Merkels parti inte acceptera att ge kanslerposten till ledaren från det mindre systerpartiet.

Armin Laschet, CDU, kandidat till förbundskanslerposten.

Trots att Laschet utsågs har krypskyttet från Söder och hans kompisar fortsatt fram till i dag. Väljarna har fått en bild av ett splittrat parti som inte vet vart det är på väg när Merkel släppt greppet.

Den bilden har förstärkts av ett antal grova men oskyldiga misstag som Laschet begått. Som när han skrattade på fel ställe då Tysklands president hedrade offrens för sommarens översvämningskatastrof.

Schols trolig vinnare

Rollerna kunde mycket väl ha varit ombytta.

Scholz är som finansminister ytterst ansvarig för några ekonomiska skandaler. Men ingen har riktigt lyckas klarlägga exakt vilken roll han spelat eller vilket ansvar han har. Väljarna verkar inte bry sig.

Kanske är det så enkelt att en majoritet av tyskarna tycker det är dags för ett skifte. CDU har haft kanslerposten de senaste 16 åren och under nästan hela efterkrigstiden.

Men som en väljare jag träffade i staden Giessen så riktigt påpekade: opinionsmätningar är inte detsamma som valresultat. Även om Scholz är den trolige vinnaren går det inte att räkna ut Laschet.

Inte ens när alla röster är räknade.

För då väntar förhandlingar om vem som klarar av att bilda en regering där det sannolikt krävs tre partier för att få ihop en majoritet.

 

DAILY Australien – ett land bakom lås och bom

Aftonbladet Daily med Miriam Troon, bosatt i Melbourne, Australien.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
 
Eller ⬇️ Klicka på Lyssna-knappen