Berättelsen om corona behöver skrivas om
Hjärtat brister av Folkhälsomyndighetens staplar.
Äldre födda i andra länder är mer utsatta för coronasmittan än svenskar.
Hela berättelsen om corona i Sverige behöver egentligen skrivas om.
När coronan nådde Sverige skrev båda mina två morgontidningar den ena artikeln efter den andra om barns situation och skolor som inte stängdes.
Fokus var totalt fel. SVT hade en sändning där en psykolog pratade om barn och coronasmittan. Samtidigt vändes hela livet upp och ner för 1,5 miljoner svenskar över 70 år.
Även när äldre hamnade mer i fokus var informationsflödet felriktat. Det handlade mest om svensk medelklass. Folk som varit på skidresor i Alperna. Människor som åker till svenska fjällen till påsk. Föräldrar som vill ha sina barn hemma från skolan för att ha kontroll. Pensionerade par som flyr till sina sommarställen.
Så sipprade uppgifterna ut att i stället för alpresenärer var somalierna den värst drabbade gruppen i Stockholm. Oproportionerligt många döda.
”Det är så sorgligt. Det visar hur segregerat vårt samhälle är. Det kommer verkligen upp till ytan nu, på ett oerhört grymt sätt”, sa en vän som bor på Järvafältet.
Jag kände en vrede. Varför hade inte de ansvariga myndigheterna tänkt på de grupper som kunde behöva information på ett annat språk än svenska, och kanske på ett annat sätt? På grupper där coronans riskfaktorer är mer vanliga?
Det var som att Folkhälsomyndigheten glömt sin egen rapport ”Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland” som kom så sent som i somras, och som slog fast att utlandsfödda generellt har sämre livsvillkor.
Man behöver inte spekulera i kulturella, religiösa och andra skillnader. Folkhälsomyndigheten visar i sin rapport att det räcker med kända skillnader i folkhälsa för att begripa att riktade insatser behövs.
Som att diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, rökning och andra riskfaktorer är mer vanligt förekommande bland personer med utländsk bakgrund än bland inrikes födda. Hela 14 procent av människor födda i Afrika får diabetes efter en tid i Sverige.
En annan riskgrupp som pekas ut i Folkhälsomyndighetens rapport är sverigefinnarna. Många av dem kom till Sverige på 60-talet och hade tunga och hälsofarliga arbeten i industrin. Nu har de enligt rapporten oftare än andra cancer och hjärt-kärlsjukdomar, och enligt de nya, hemska staplarna är de mer än dubbelt som ofta drabbade av covid-19 jämfört med genomsnittsbefolkningen.
Det kan förklara de höga siffrorna på smittade i Sundbyberg, som är den mest drabbade delen av Stockholms län efter Järvafältet. Sundbyberg är ett så kallat finskt förvaltningsområde. Där bor tusentals sverigefinnar som har rätt att använda finska i sina kontakter med myndigheter och få äldreomsorg och förskola på finska.
Är det finska äldreboenden som är särskilt utsatta för coronasmitta? Jag tror att jag hellre läser en artikel som reder ut det, än ännu en om någon kändis som tycker att det är tråkigt att sitta i karantän i sitt hus i Spanien.
Ljuspunkter i mörkret
- Det finns ljuspunkter i mörkret. En mycket stark sådan är den japanska filmen ”Under körsbärsträden” som finns på SVT Play till 9 maj. Hjältinnan är en 76-årig kvinna och det centrala temat är mycket aktuellt.
- En som gör mer än de flesta andra för folkhälsan just nu är Sofia Åhman, 49, som har ”Hemmagympa med Sofia” på SVT varje vardag. Alla avsnitt finns också på SVT Play. Hennes utstrålning och värme lyfter ett helt folk i karantän.
- Vad är egentligen syftet med MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap? Först sa de att dricksvattnet skulle ta slut, sen ändrade de sig någon timme senare. De skapade alltså en kris där ingen fanns. Onödigt utspel av onödig myndighet.